- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
147

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

måste man därför räkna med en viss elasticitet, en
uttänj-ning eller sammandragning av ljudmassan allt efter
höjningens beskaffenhet. Ofta måste takten vid sådan mätning
utfyllas av en paus. Vid slutet av varje versrad, i synnerhet
om den är rimmad, inträder också en naturlig paus, som
ytterligare förstärkes då även meningen avslutas. Är i en
förbindelse av verser (strof) vissa rader kortare än de övriga,
framträder detta också för örat som en paus (s. k. katalex,
en pausartad utfyllnad, varigenom ett regelmässigt versschema
får sina fulla takter). I analogi med musiken räknar man
således också i poesien med heltakts- och taktdelspauser.

Också mellan de rytmiska höjningarna, ej blott mellan
takterna, märker man åtskillnader beroende därpå att den
naturliga intensiteten i den ena är större än i den andra.
Dessa åtskillnader iakttagas emellertid sällan strängt, även om
en eller annan skald kan ha fint öra därför — B. Risberg
hänvisar i detta avseende på Bellman. Höjningar infalla
stundom på en efter naturen svag stavelse eller ord —
svenskan äger en mängd sådana svagbetonade ord; gången
behöver emellertid icke därför bliva störd, för så vitt nämligen
också de omgivande stavelserna äro relativt svaga. Men om
versaccenten är alldeles inkongruent med den naturliga,
uppstår hårdhet eller missljud. Även i ett regelbundet
versschema kan emellertid stundom en rytmisk ojämnhet tålas,
särdeles i början av versen, då ett starkt framhävande av
vissa ord i tilltal o. d. åsyftas och uppmärksamheten skall
väckas; ett bekant exempel är början av Tegnérs Svea:

Jord som mig fostrat har och fädrens aska gömmer!

Folk som ärvt hjältars land etc.

Takten kan bestå av en enda (stark) stavelse. Men
vanligen sluter sig till höjningen en eller flera svagare stavelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free