Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
icke äkta, blev det falskt patos, under det att den kraftlösa
känslosamheten blev gråtmild. »Nattgravsångarne» hemföllo
därför åt löjet.
Den känslofulla självbetraktelsen blev emellertid för den
följande utvecklingen av ingripande betydelse. Den kunde
te sig som en pjunkig eller också kokett självbespegling; men
den kunde dock fördjupas i psykologisk sanning och
öppnade då omätliga vidder av människohjärtats hemligheter.
Som världssmärta tog den gestalt i Chateaubriands René, och
den gestalten gick igen under hela romantiken. Riktningen
mot det inre livet förde också till mystiken. Inför gåtorna
i sitt eget jag stannade diktaren spörjande och forskande.
När det fantastiska elementet tar överhand, leder detta till
en jagets klyvning. Dessa drag av känsligt subjektiv
betraktelse, än mynnande ut i mystisk fantasmagori än i
bitter pessimism, återfinnas hos Novalis och Stagnelius, hos
E. T. A. Hoffmann och Shelley, hos Heine och Lenau, hos
Leopardi och Musset. I vår nyaste diktning är Levertin den
förnämste representanten för känslofylld självbespegling, med
»västerländskt vemod och österländsk brand»; redan i
Legender och visor besjunger han »förintelsens blida
barmhärtiga sköte», och hans sista diktverk Salomo och Morolf är
allt igenom en symbol av hans djupa livssmärta: »Livet är
det stora bålet, endast vilsna gnistor vi, irrande tills vi nå
målet och i elden aska bli». Bland våra yngre
svenskspråkiga diktare höras liknande toner t. ex. från Bertel
Gripenberg och Bo Bergman, om än livssmärtan hos en var
nyanserar sig olika.
Genom E. A. Poe, genom Baudelaire och Balzac och
hos oss genom Almqvist har den fantastiska subjektivismen
överförts på naturalismens mark, huru heterogena dessa före-
Wrangel, Dikten och diktaren, 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
