Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
det direkt moraliserande ligger nära. I nordisk litteratur ha
vi ett storartat exempel i Paludan-Müllers Adam Homo, som
blir en symboldikt, en modern parabel.
Sådana djupt sorgliga motiv, där intrycket övervägande
är nedslående och insnörande, och där även en försonande
efterstämning är avskuren, voro icke alldeles främmande för
antiken; men den franska klassiciteten förkastade dem
merendels, då de varken läto använda sig för den komiska
behandlingen eller för den egentliga tragedien. Men de upptogos
likväl under 1700-talet i dramat (Lillos Köpman från London
etc.) och framför allt i romanen: Prévosts Manon Lescaut blev,
med sin intressanta psykologi av moraliskt förkomna
individer, det första märkligare provet. Och mot nämnda
århundrades slut började »skräckromaner» att bli moderna
ävensom »gråtdramer» och dylika stycken, där antingen de
oerhörda olyckorna och brotten väcka såväl medlidande som
vämjelse eller de hemska och rysliga scenerna ängslan och
fasa !). Det rysliga och hemska (med eller utan »lycklig
utgång») blev även omhuldat av en del romantiker under
1800-talets början, t. ex. Jean Paul, Byron, Victor Hugo, och man
talade till och med om en »satanisk skola». Hos oss togo
fosforisterna i regel avstånd därifrån, medan Almqvist för
mången stod som en dess anhängare.
Vid sådana rysliga, nervskakande eller nervretande motiv
ligger faran nära att diktaren kör fast i det fysiskt och
moraliskt abnorma eller det krasst och förföriskt sensuella, och
faller för frestelsen att göra sensation. Och publiken
förväxlar lätt, här som vid det gråtmilt känslofulla, den estetiska
stämningen med den reala känslovärlden. Till detta område
hör sensationsromanen vid 1800-talets mitt, som blev en
motsats till den enkelt rörande folklivsbilden och som hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
