- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
209

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

209

Visan, den enkla, strofindelade, för musikaliskt utförande
lämpade sången, brukar anföras som len art av den »rena
centrala lyriken». Ofta är också visan övervägande
stämnings-mättad. Men icke sällan innehåller den en tankeserie, en
föreställningsutveckling av mer eller mindre symbolisk halt.
Vi ha sett det till och med i Gellerstedts enkla visor (s. 13 f.);
liknande var också förhållandet hos Sehlstedt och många
andra av våra visdiktare ända från Wivallius’ och Lucidors
dagar.

Den hymnartade lyriken, både psalmen och den
fosterländska sången — av en Spegel eller en Runeberg —,
hör också vanligen till den reflekterande känslolyriken. Här
blir emellertid icke blott vårt känsloliv utan också vårt
viljeliv mäktigt gripet. Närmare den rent emotionella gruppen
står dityramben — ursprungligen en hänförd hyllning till
Dionysos’ ära med beskrivning av hans öden (och med
ackompanjemang av instrumentalmusik och även mimisk
framställning); i dityramben eldar entusiasmen uttrycket i starka,
ojämnt pulserande rytmer, t. ex. Wallins Preludium till
sången över Gustav III: O lyssnen! O horden I ljuden?
Har tjusarens lyra ej klingat etc., eller Tegnérs Krigssång:
Hvi prövas ej huggande järnen ännu etc. (jfr ovan s. 151).
Elegien åter för över till betraktelsens grupp, men kan
växa upp på ett starkt känslomättat grundlag av smärta och
saknad (s. 174 f.). Och även sånger med humoristisk
grundstämning bliva gärna poetiska betraktelser, såsom vi se hos
Bellman och Fröding.

Skalden låter ofta tankar och stämningar uttalas av en
annan person — ur verkligheten eller traditionen hämtad
eller ock fingerad — vari hans fantasi uppgår, så ofta Geijer,
Tegnér, Runeberg och även våra nyare lyriker. Denna roll-

Wrangel, Dikten och Diktaren. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free