Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
huvudsak och gestalterna framträda i skarp individualisering.
I situations- (och handlings-]lyriken är det då icke så
mycket ett stämningstillstånd som en följd av stämningar,
vilka i anslutning till det yttre förloppet utvecklas. Hit kan
man räkna den s. k. romansen och andra slag av lyrisk
berättelse; där överväger ofta det rörande draget, såsom t. ex.
i Franzéns Den gamle knekten. Den karaktäriserande lyriken
begagnar också gärna ett händelseförlopp för att belysa
personligheten; så är ofta förhållandet i Runebergs Fänrik Ståls
Sägner samt ävén i Snoilskys Svenska bilder. Här övergår
lyriken till epik. I Bellmans Fredmansdiktning åter får
situation - och personskildringen, ej minst genom musiken, en
dramatisk livlighet.
Den s. k. samfundslyriken, »tillfällighetsdikten» i inskränkt
mening (se ovan s. 42 f.), har en mycket skiftande karaktär,
är ofta reflexionsmässig eller rent av etiserande, men kan
bli handlingsframställande eller också — och detta är det
vanligaste — karaktäriserande. Redan grekernas koriska
diktning (Pindaros), som t. ex. förhärligade segrarne i de
nationella tävlingslekarna, dröjde framför allt i denna skildring av
gestalter, yttre (och inre) förhållanden och förlopp. Så är
ofta fallet också med den nyare tidens festsångare, där
skalden besjunger en persons livsgärning eller en händelse av
aktuell betydelse.
3. Den episka diktningen.
A. Epikens framställningssätt och kompositionsförh&llanden.
Redan i den folkliga berättelsen (på prosa eller vers),
som nått ett visst utvecklingsstadium, men bibehåller ett naivt
förenklat åskådningssätt, kan man urskilja vissa bestämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
