- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
222

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222

intresse. En motsvarighet till Iliaden i nyss antydda avseende
är däremot det gammalindiska eposet Mahabharata, skildrande
striderna mellan stammarna Kuru och Pandu och
sammanslutande sig kring hjältegestalten av Karna, solgudens son.
— Den europeiska medeltidslitteraturen frambragte också
storslagna hjältedikter, Rolandsången och Niebelungenlied
framför allt: den yttre formens konstnärlighet är här ringare än
i det grekiska eposet, men framställningen, uppvuxen ur äkta
folklig grund, griper genom karaktärernas och händelsernas
storhet.

Den äkta naiveteten och folkligheten tryckte sin prägel
på dessa hjältedikter. När romarna ville skapa ett
nationalepos i efterbildning av* det grekiska och bland dem särskilt
Vergilius framträdde med sin Æneid, försvunno dessa
ursprunglighetens drag, gudamaskineriet blev artificiellt och det
hela fick avsiktlighetens prägel. Bättre lyckades man icke
heller under renässansen, då man för övrigt mera följde
Vergilius än Homeros. Camoens’ portugisiska hjältedikt
Lu-siaderna, som grupperar sitt rika material kring upptäckten
av Indien, utgör ett undantag, mindre dock på grund
av kompositionen och den episka handlingsutvecklingen, som
är föga enhetlig, än genom de ypperliga bilderna från havet
och de praktfulla, åskådliga naturskildringarna. Däremot göra
det klassiska gudamaskineriet och den allegoriska apparaten
intrycket av Voltaires en gång så beundrade Henriad kyligt
och tröttande. En svensk efterföljare fick denna s. k.
nationaldikt i G. F. Gyllenborgs Tåget över Bält, vari redan
samtiden fann den bjärta motsägelsen mellan å ena sidan
det »underbara», representerat av diverse gudomliga och
allegoriska figurer, och å den andra fantasiens torrhet samt
diktionens enformighet*). Och när sedan Ling sökte slå an en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free