- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
252

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252

för egen sak eller för att blott hävda sig själv, utan för
mänsklighetens. Folkfrihetens idé t. ex. har på detta sätt,
ända från 1700-talets slut, blivit grundläggande för många
skådespel, med tragisk eller ock försonande utgång; Schiller
är här den typiske representanten. Ibsens Brand åter strider
för den absoluta uppoffringen av jordiska hänsyn och för
den ideala personlighetens genombrott, o. s. v. Men dessa
och dylika idéer, för vilka personligheterna kämpa, måste
ingå i deras kött och blod och bilda karaktärens särmärke,
och handlingen bör utvecklas endast ur denna, icke ur den
abstrakta idén. När hjälten avsiktligt gör sig till uttryck för
denna, talar man om idédrama. Detta står
tendensdiktningen nära, då det etiska eller sociala motivet tar överhand.
Lessings Nathan den vise t. ex., som hävdar toleransens
idé, brister också i det rent dramatiska.

Personteckningen träder i idédramat tillbaka; och så är
även förhållandet, när diktaren söker att framför allt återgiva
det allmänna kulturtillståndet vare sig i historisk eller aktuellt
social framställning. Då uppstår det s. k. sededramat.
Dessa utförliga skildringar av samhällsläget hava emellertid
en episk hållning, trots dialogen. Det komiska får då gärna
anlitas för att göra dem sceniskt underhållande (sedekomedi).
Lägges betoningen på det mera tillfälliga sammanträffandet
av yttre omständigheter i en spännande förveckling, utan
kulturhistorisk fördjupning, så uppstår situationsdramat.
Handlingens trådar kunna också bli lagda till rätta av en eller
annan bland dramats personer, utan de övrigas — ofta också
utan åskådarens — vetskap, starkt invecklas och raskt åter
utvecklas, då det bakomliggande spelet plötsligen avslöjas —
det blir det s. k. intrigstycket. Här är karaktärernas
belysning svag och sammanknytningen av händelserna helt lös;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free