Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
IV.
S. 84. *) Det organiska i dikten framhävdes starkt av Goethe, vars hela
livsuppfattning var dynamiskt-organisk, jfr t. ex. Ewald A. Boucke, Goethes
Weltanschauung auf historischer Grundlage (1907); Boucke undersöker här
Goethes förutsättningar, särskilt antagonismens begrepp hos Kant samt Herders
vitalism och pandynamism. Jfr också anf. arb. av A. Harpf.
S. 94. ’) Se anm. vid s. 64. Jfr en uppsats av Josua Mjöberg i Språk
och stil 1906: En bok om stilbegreppet (Manfredi Porena, Dello stile).
S. 97. 1) Om valörförändringarna och nötningen se bl. a. Es. Tegnér
d. y., Om poesiens språk (inträdestal i Sv. Akademien, ovan i texten flerstädes
citerat). — Om geniets förmåga att uppfriska språket såväl genom det enskilda
ordet och dess funktion som genom ordförbindelse och satssammanhang, se
Ewald A. Boucke, Wort und Bedeutung in Goethes Sprache. Bland arbeten,
som använts för denna och följande avdelning (om diktspråket och de
stegrande och bildliga uttrycksmedlen), må nämnas E. Elster, Prinzipien der
Lite-raturwissenschaft I-II, Richard Af. Meyer, Deutsche Stilistik, G. Cederschiöld,
Om svenskan som skriftspråk, och Hans Larsson, Poesiens logik.
En god översikt av den stilistiska litteraturen, med framhållande av den
estetiska synpunktens berättigande, gav Olof östergren i Stilistisk
språkvetenskap (1906).
S. 98. ’) Uttrycket är från H. Wilkens, Poesien. En fremstilling av
Poetiken på psykologisk grundlag (1893) s. 100, ett arbete, som för sin tid
ger en i vissa avseenden utmärkt sammanfattning och goda uppslag.
2) Se föredraget Stijl i Handelingen en mededeelingen van de
Maat-schappij der nederlandsche Litterkunde te Leiden 1907—1908. — Klas Fdhræus
gör i Konstverkets byggnad (1904) flera intressanta observationer om poesiens
språk och uppställer fordringarna därpå i tre punkter: 1) vighet i rörelsen,
ett snabbt sammanfattande av elementen, en hänförande rytm; 2) elementens
rikedom; 3) värme och glöd.
S. 101. ’) Stilstudier i Tegnérs ungdomsdiktning s. 96 ff.
S. 102. ’) Jfr den intressanta undersökningen av Chph Wiirfl i Herrigs
Archiv fur das Studium d. neueren Sprachen bd. 64—65 om Klopstocks
ordförråd (substantiv, adjektiv, verb).
S. 108. *) Se Mjöbergs vid s. 101 cit. arb. s. 260 ff.
S. 110. ’) Se Svenska Akademiens ordbok art. Den. Typen »de tappre
hjältar» d. v. s. artikel + attribut -i- substantiv har av Herman Söderbergh
undersökts i En poetisk stilfråga (1905). Söderbergh finner konstruktionssättet
karaktäristiskt för Viktor Rydbergs stil; hos Heidenstam, vars diktspråk står
närmare det naturliga talets, förekommer däremot ofta attribut-f substantiv med
slutartikel (»stora junisoln»).
S. 111. ’) Jfr Vilh. Andersens studie över Gentagelsen (Danske studier,
1893), vari han genomgår ordsammanställningen (den tautologiska konjunktionen)
i konstmässiga och folkliga förbindelser dels med dels utan bindeord, vidare
sammansättningen (den tautologiska kompositionen av ord) och slutligen
sammanblandningen (den tantologiska konfusionen). — Jfr också en uppsats av
Ad. Noreen Om tavtologi, Spidda Studier (1895).
S. 116. l) Jfr om dessa för äldre tiders diktning och vältalighet
karaktäristiska uttryckssätt Vilh. Andersens uppsats om Den sirlige stil (Danske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
