Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Så under tal på kullens topp de stanna.
Skälmskt Oxenstjerna uppå svadan hör,
Men Leopold snillrikt fina smickret strör
Och tjusarkungen lyfter stolt sin panna.
Ack! hvilken himmel, hvilken härlig jord
Där ligger nu för dem i aftonstunden
Med solsken dallrande kring blanka sunden.
Af tjusning yttrar ingen mer ett ord.
Blott Leopold pekar tyst åt slottsallén,
Där sitter Lidner glad och glaset tömmer
Och Kellgren skämtar medan Bellman drömmer,
Tils som ur sömn han plötsligt spritter till.
Enhvar af väntan törs knapt andan draga,
Och tysta drömma himmel, haf och jord,
Tils skaldens känsla brusar ut i ord
Och toner: ,,Fjäriln vingad syns på Haga".
Nu välljud rikligt ut kring näjden klingar
Och sången lefver, dör i harmoni,
Med eldigt handklapp, ändlöst jubelskri
Man jublande sitt tack åt skalden bringar.
Men Lidner, ensam tyst, buteljen tömmer
Nu bort! i morgon åter maskerad".
Så suckar kungen, medan vemods glad
Hans blick i afsked än kring Haga drömmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
