Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttrycket hade hon lärt sig i en pjes, som hon sett
på Södra teatern. Men var så god och stig upp
och in.
— ”Ensam du är ej ...?”
Ensam som fågel på qvist. Hedda slår sitt
kloka hufvud ihop med munkbrofruarnes och
herrskapet är borta och lefver på andras bekostnad.
— Åh, fint som i ett dockskåp, sade Högbom,
när han trädde in i köket. Augusta skulle bli en
bra fru — den som bara hade ett stenhus.
Nu slog Augusta ned ögonen, hvilket hon an-
nars aldrig gjorde; i köket var nämligen allt huller
om buller.
— Fins här några norska ”baggar”? fortsatte
han, slog sig ned på soffan och såg ut som en cy-
klop, så skall jag rifva dem i stycken som Simson
gjorde med lejonet.
— Kommer aldrig i fråga; jag är inte Moss-
belupen längre. Nej, tacka vill jag lifgardet till
häst! Men se här är bättre än baggar; här är får-
stek, här är ost ... smör ... mjukt bröd ... sill —
var så god! Ska de inte vara ”lilla supen” också?
Högbom stod vid skafferidörren och sade aldrig
ett ord. Han kunde inte. Han följde nämligen en
af sina föregångares exempel, om hvilken det står
att han:
Teg nästan alltid, när han sväljde
Och sväjde alltid, när han drack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
