Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammankittad massa, som med kraft kunde och ville
upptaga kampen mot bourgeoisien.
Detta Herkulesarbete utförde Lassalle ensam, och honom
allena tillkommer äran— Karl Marx var tänkaren —
Ferdinand Lassalle kämpen -— den aldrig vikande agitatorn —
låtom oss aldrig glömma detta.
Från och med sitt första framträdande t. o. m. sitt
sista tal hade han massorna i sina händer — af alla
hälsades han som den nya tidens Messias, och rent rörande i
sin naivitet är den dyrkan, som än i dag egnas hans minne
af Schlesiens utarmade proletärmassor.
Innan jag öfvergår till att skildra hans verksamhet som
agitator, vill jag taga ett citat ur Brandes »Ferdinand
Lassalle»:
»Som agitator var det han trädde ut ur sitt tält.
Ordet syntes som skapadt för honom. Agitator efter stort
mått är den, som har förmåga att genomtränga de döda
massorna med sin andes lif, som förmår på en gång besjäla
och leda. Agitatorns konst består i att elektrisera och
diciplinera på en och samma gång, och härtill fordras ej
mindre en öfverlägsen vilja, än en öfverlägsen själ. En
agitator skall på en gång kunna verka som talare, som
författare, som guerillahöfding och som fältherre, han skall
kunna dyka upp än här, än där, handla samtidigt å en
mångfald af punkter, hålla alla på en gång i spänning och
i tygeln.
Men till ett sådant medvetet och plötsligt stötvis
elek-triserande handlingssätt hade Lassalle alltid varit skickad.
Hvad gällde det här? Jo »vilja» och åter »vilja»! och
»viljan var hans lif» — — —.
Och längre fram säger Brandes om honom:» Han hörde
till de väljande, ej till de kallade» — och Lasalle själf hade
valt — valt ett lif i öfvermänsklig kamp mot det borgerliga
samhället.
Under åren 1862—64 utför han sitt jättevärf! Han
håller möten, han skrifver i tidningarna, han organiserar
och leder och öfverallt är han själen i arbetarrörelsen —
öfverfallen af den borgerliga pressen — oförstådd af
arbetarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
