- Project Runeberg -  Om dödsstraffet /
54

(1891) [MARC] Author: Knut Olivecrona
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen efter 1779 - Alternativa straff för mord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54 Alternativt dödsstraff nrh ]ifstidsstraffarbete.

inhemta, har icke sedan 1830 någon qvinna här i landet för
barnamord (infanticidium) undergått dödsstraff’.

Genom alla dessa tid efter annan vidtagna lagförändringar,
har den lagstiftande makten i vårt land erkännt, att det icke
vidare är nödigt att aflifva den brottslige hufvudsakligen for
att afskräcka från sådana brott som rån, nidingsstöld, dråp,
barnamord m. m. Lagstiftaren har ock dermed uttalat, att
rättvisans fordringar på straff både kunna och böra åstadkommas
på ett sätt, som väl innebär ett ganska kännbart lidande for
deliuqventen, men tillika lemnar honom möjlighet att kunna
bättra sitt lefverne. Lagstiftaren har äfven erkännt, att, om
ock straffets ändamål må vara att realisera rättvisans idé, bör
dock sjelfva straffmedlet så af Staten anordnas, att det både
värnar rättsordningen och påverkar hos brottslingen en viljans
förändring i god riktning, som åstadkommer en moralisk
förbättring.

En ibland de vigtigaste lagändringar, som alltsedan 1779 års
reform af Missgerningsbalken egt rum, var utan tvifvel den, att
i Kongl. Förordningen den 29 Januari 1861 uppställdes
såsom princip, att icke ens for mord ovilkorligen stadga
dödsstraff, utan medgifva åt domare, att, der synnerligen mildrande
omständigheter förekommit, kunna döma till straffarbete på lifstid.
Då lagstiftaren förklarat, att icke blott dråp, utan äfven mord
skulle kunna försonas med ringare straff än lifvets förlust och
samhällsordningen ändock fullt skyddas, hade han i och med
detsamma också frångåttdep gamln frän Hgn Mosaisk;» Rätten
hemtade, i Landslagarna och i 1734 års lag upptagna,
grundsatsen: »gifve lif för lif». ~

-q. t ——––––-

Antagandet af nämnde princip, kan man säga, förbereda
dödsstraffets utplånande ur allmänna lagen. När vid
lagtillämpningen under en längre tidsföljd, det visat sig, att
användningen af det lindrigare straffalternativet af straffarbete
för lifstiden varit fullt tillräckligt för ändamålet af den allmänna
rättsordningens upprätthållande, skall dödsstraffets ådömande och
i synnerhet dess verkställighet blifva allt mera sällsynta och
slutligen komma ur bruk; och efter det någon afrättning under
många årtionden efter hvarandra icke egt rum, skola
betänkligheterna mot dödsstraffets borttagande ur den allmänna
strafflagen så småningom försvinna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:13:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dodsstraff/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free