Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 1. Flykten från slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
tat på en räf eller hjort, förföljd af hungriga hundar i
full hetsjakt, skulle icke kunnat slå oroligare eller hår-
dare än mitt gjorde från den stund då jag lämnade Bal-
temore till den då jag nådde Philadelphia. Färden öf-
ver Susquehannafloden vid Havre de Grace gjordes vid
denna tid på en färja, och ombord på denna träffade
jag en ung färgad man vid namn Nichols, som var myc-
ket nära att förråda mig. Han var anställd på båten,
men i stället för att tänka på hvad han hade att göra,
påstod han sig envist känna mig och ställde till mig
farliga frågor om hvart jag skulle fara och när jag skulle
komma tillbaka o. s. v. Jag drog mig bort från min
gamla och olägliga bekantskap så snart jag anständigt-
vis kunde och gick till en annan sida af båten. Yäl
hunnen öfver floden, mötte jag en ny fara. Blott få
dagar förut hade jag arbetat på en tulljakt på herr Pri-
ces varf under öfverinseende af kapten Mc Gowan. Vid
mötet härstädes mellan de två tågen, stannade det som
gick söderut på spåret midt emot det som gick norrut,
och det föll sig så att denne kapten Gowan satt vid
ett fönster där han kunde se mig mycket tydligt och
säkert skulle hafva igenkänt mig, om han blott en se-
kund betraktat mig. Lyckligtvis såg han mig icke i
stundens brådska, och tågen gingo snart förbi hvaran-
dra på sina olika vägar. Men detta var icke det enda
tillfälle då jag med knapp nöd kom undan. En tysk
smed, som jag väl kände, var med på mitt tag och be-
traktade mig mycket uppmärksamt, som om han tyckte
sig hafva sett mig någonstädes förut på sina resor. Jag
tror verkligen att han kände igen mig, men icke hade
hjärta att förråda mig. I hvarje fall såg han mig und-
komma och sade ingenting.
Den sista punkten af öfverhängande fara och den
jag mest fruktade var Wilmington. Här lämnade vi ta-
get och foro på ångbåt till Philadelphia. Vid ombytet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
