Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Utanför Helgoland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men Traebert giver honom ett svar som
karaktäriserar den kombination av tillgivenhet och
respekt samtliga officerare hysa för Otto
Weddingen:
— Hörde ni inte, vad Weddingen sade, herr
överstelöjtnant. Jag har ännu aldrig hört honom
säga något meningslöst. Har ni?
— Jag — nej! svarar Spiess.
— Nej, visst — så då vete fan om han inte
menar något med detta också.
Vid dessa ord tiger Spiess och samtliga gå till
sina sysslor ombord.
Traebert avlöser rorgängaren och vid ratten
tänker han över det, som nyss talats.
Den märkliga spådomen känner han mindre
till än han vill medgiva själv — det är endast ett
mycket dunkelt minne som svävat för honom —
något tämligen invecklat matematiskt i vilket en
«nia» spelat en viss roll. Men Traebert är ett
mycket kvickt huvud. Det har aldrig spelat någon
roll för honom om han kastat sig in på kapitel
med vilka han ej alls varit förtrogen. Och därför
har han helt ogenerat framslungat «U 9:s» beröring
med spådomen samt lika diplomatiskt som
täktfullt vridit sig från Spiess’ fråga.
Hans tankar lämna emellertid snart detta tema
och börja att syssla med det, som just nu upptager
en krigares hela håg och själ: det stora kriget.
Han kombinerar och gör slutledningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
