Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Nordsjöeskadern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanliga onda. Detta onda är icke direkt sjösjuka,
det är en egendomlig tryckning i maggropen, som
oundvikligt följer dykarens och flygarens kall —
en tryckning som åtföljes av stor sömnlust.
Dessa män i »U 9» betrakta denna dykaresjuka
som en barnsjukdom, vilken de för länge sedan
kommit över.
Kronometerns gång följes med intresse — man
vill ogärna vistas under vattnet längre än man är
absolut nödsakad till.
Tiden börjar förefalla dem lång under deras
nödtvungna fångenskap och överstelöjtnant Spiess
framkastar:
— Ni lovade, att omtala den där besynnerliga
spådomen, herr kaptenlöjtnant. — Nu är tiden inne
— fientliga fartyg segla över »U 9».
Weddingein ryckte till och Traebert ser, att
frågan ej behagar honom. Men kaptenlöjtnanten
svarar endast:
— Javisst — jag skall hålla mitt löfte — hör
på — eller rättare se på —!
Och Otto Weddingen, befälhavare på »U 9»
lägger ett block papper på sitt knä samt tager en
blyertspenna och för ett andäktigt lyssnande
auditorium drager han upp konturerna till den
besynnerliga spådom, som han tror skall öva ett visst
inflytande på hans liv. —
Tror — eller icke tror — vem kan pejla djupet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
