Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Spådomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men så småningom ljusnar det i »skvallerspegeln»
— man närmar sig havsytan.
Det blir ljusare och ljusare — man ser
havsvattnets ljusgröna, klara färgning.
Med ens skymmer det för periskopet — det
svartnar. —
— Stopp, halt, kommenderar kaptenlöjtnanten. —
Ordern åtlydes ögonblickligen — men det är
för sent — i nästa sekund kännes en stöt —
visserligen ej kraftig, men alla veta vad den
betyder: periskopet har ränt mot en
fientlig Dreadnought och krossats.
»U 9» skakas i sina fogningar — det är tornet,
som, med full press uppåt, skrapas efter jättebåtens
köl. —
De äro förlorade — ty fienden kan ej hava
undgått att märka stöten. —
Eller —
Med ett raskt grepp löser Weddingen den
säkerhetsventil, som finnes å luftpumpen — det är
en djärvhet utan like — ty man vet ej om »U 9»
skall kunna hålla för det i tankarna så hastigt
inrusande vattnet — ett sådant väldigt tryck
utövar det — men det gäller livet. —
Vattnet rusar in med ett slamrande, bullrande
susande och »U 9» dånar och brakar under dess
frestande tryck. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
