Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Ett oväntat telegram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bringas ur led — det vet han ej — överhuvud
är saken hopplöst fantastisk. —
— Aldrig, upprepar han — nej, jag får
telegrafera om igen. Alltid hinner hon väl hit på ett
par dagar och så länge räcker min permission —
Och han trycker broderns hand och skyndar
mot utgången.
Just då inträder jungfrun med ett kort.
Brodern griper det och kastar en blick på det.
Den högsta förvåning avmålar sig i hans
ansikte — nej, detta måste vara ett dumt skämt.
— Säg, att jag tar emot i salongen, svarar
han jungfrun.
Så tager han brodern under armen och säger:
— Också du kan hava intresse av att träffa
den, som besöker mig. Det är en av dina bekanta.
— Det är mig komplett likgiltigt, svarar chefen
för »U 9», jag måste skicka mitt telegram —
— Du får vänta några minuter, svarar brodern
och med milt våld drager han Otto mot salongsdörren,
öppnar den och skjuter in den förvånade
mannen.
Därpå låser han dörren, ett leende far över
hans drag och han mumlar:
— Alltid ett inbesparat telegramporto, ty på
kortet har han läst namnet Irma Prencke.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
