Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H 365 —
- Aj!
— Hjelp oss, milde Herre GudI
— Bort, bort, löfjerskor och troll!
— Aj! Gasten klämmer min fot!
— HjelpI Gasten slår på mina fötter och ben!
Ungefär så skreko flickorna, och hvarje gång de skulle
söka att dra sig tillbaka, måste de stanna, ty — gasten
marterade deras fötter.
— Helena! Det är jag, din moder! sade fru Malin, hvil-
ken inte tänkte på, att hon skulle skrämma flickorna.
— Yik bort, spökelse, som härmar min moders stämma!
ropade jungfru Helena och slog med händerna framför sig.
— Milde Gud, känner du inte igen din egen moder!
— Yik bort! Vik bort!
—• Min dotter har mistat sitt förstånd! klagade fru
Malin.
Hon sökte närma sig flickorna.
Men då ryckte de till och genast var gasten framme
igen och marterade deras fötter.
— Aj, aj, aj! ropade jungfru Helena. Mina fötter gå
af benen, om gasten får hålla på. Finns då ingen hjelp!
— Vi äro förtrollade, sade Bolla dystert.
r— Tag ditt förnuft till fånga, Helena. Visst känner
du din moder, yttrade fru Malin i bedjande ton.
— Vik bort! Vik bort! Aj ! Aj! Aj!
— Gud hjelpe oss!
— Ja, Gud hjelpe er, suckade fru Malin.
— Herren bevare oss, mumlade jungfru Helena.
—■ Känner du inte din mor, Helena! utbrast fru Ma-
lin och bredde ut sina armar.
I detsamma erinrade hon sig att hon var klädd i natt-
drägt och hade svept kring sig ett lakan, när hon sprun-
git ut ur sin sofkammare.
— Hjelpen mig att lugna de arma, sade hon och vände
sig mot dörren, der Torsten och andra tjenare stodo utan
att vilja gå in, förrän de blefvo befallda eller ombedda
dertill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
