Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig ända till Lorensberg och först år 1874 inköptes av
staden. Det inom trädgården belägna boningshuset
förhyrdes ännu åren 1869 och 1870 av kända
Göteborgsfamiljer till sommarnöje och de närmaste åren
därefter hade den bekante stadsmäklaren H. W. Ström
sin bostad där. Det kvarter, som nu upptages av
Chalmerska Institutet, utgjordes till stor del av en
förvildad trädgård, där polisen sommartiden måste göra
nattliga razzior efter uteliggare, som gjorde trakten
osäker. Nuvarande Vasaplatsen med därintill gränsande
områden bildade det s. k. Flygarens Haga, en samling
mer eller mindre oansenliga trähus med
trädgårdstäppor. Vasaparken, i vars nuvarande sydvästra hörn den
ökända s. k. Skojarbacken, som gjorde skäl för namnet,
var belägen, var i övrigt en vildmark och tillhåll för allt
möjligt löst folk. Utmed Södra vägen lågo ett par
landerier och för övrigt några envånings trähus med
ölkrogar, som huvudsakligen besöktes av den
söderifrån kommande lantbefolkningen.
Till stadens förstäder räknades Hagorna och
Masthugget samt Redbergs- och Nyfikeliderna. Olskroken
var en ängsmark, och Landala samt Annedal, som ännu
icke börjat bebyggas, tillhörde Örgryte socken. Nu
tillkom Majorna, ett för de genuina göteborgarna så
gott som okänt område. Jag förmådde en gång en
vän, infödd göteborgare, att följa mig dit, och han
erkände då, att han aldrig varit på andra sidan
Masthuggstorget. Vägen till Majorna gick då som nu
genom Masthuggsområdet, men några ordentliga gator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
