Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blev samhället lidande därpå. Stadsfullmäktige icke
blott kallades »stadens fäder» utan betraktades och
respekterades även såsom sådana. Hela systemet var
kanske något patriarkaliskt. Uppstod en ledighet bland
stadsfullmäktige eller skulle nytt val äga rum,
dekreterade de själva, vilken eller vilka som skulle väljas, och i
enlighet därmed utföll även valet. Att med stadens
tillväxt och förändrade förhållanden i övrigt det icke i
längden kunde fortgå på detta sätt, är naturligt, men
det dröjde länge innan andra inflytanden gjorde sig
gällande vid valen. Den goda kommunalanda, för
vilken Göteborg gjort sig berömd, grundades under denna
tid, och stadsfullmäktiges myndighet var obestridd.
Mot vad där beslutats opponerade sig sällan någon,
möjligen lektor Blomstrand eller såsom han av
Handelstidningen kallades »den gode lektorn», vilken
ensam bildade ett parti för sig.
Det uträttades ofantligt mycket, och mycket var att
göra. Efter de nya kommunallagarnas införande var
det som nämnt åtskilligt, som skulle nyskapas eller
omläggas; Majornas förening jämte stadens hastiga
tillväxt framkallade städse nya frågor att lösa, och att de
löstes på bästa sätt var ej annat än man kunde vänta av
det intresse för kommunens angelägenheter, den
erfarenhet och den sakkännedom, som fanns inom
stadsfullmäktige. I en fråga har dock, åtminstone enligt min
åsikt, dåvarande stadsfullmäktige icke haft den blick
för framtidens behov, som man kunnat vänta. De hava
tydligen icke insett, att staden skulle tillväxa så snabbt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
