Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om strejkerna och arbetarrörelsen under de sista
tiotalen av min tjänstetid behöver jag ej erinra. De ligga
vår tid så nära att de säkerligen äro i gott minne.
I sammanhang med dessa socialistminnen kan jag
icke avstå från nöjet att berätta om hur jag varit i
tillfälle att komma i beröring med en av de förnämsta
socialistledarna i Tyskland, Georg v. Vollmar. Genom
äktenskap var jag befryndad med honom; han var
nämligen gift med en kusin till min hustru. Första
gången sammanträffade vi vid ett besök, som han gjorde
här i staden. Han tillhörde en gammal förnäm bayersk
familj och började sin bana vid påvliga
schweizergar-det i Rom. Då tysk-franska kriget utbröt 1870, måste
han återvända till fäderneslandet för att fullgöra sin
militärplikt och blev i slaget vid Gravelotte svårt sårad.
Under konvalescenttiden började han studera sociala
frågor med den påföljd, att han blev ivrig socialist, bröt
med sin familj och kastade sig in i den socialistiska
rörelsen, där han, med undantag av de första åren,
tillhörde den mer moderata flygeln. Det var naturligt att
vi, då vi kommo tillsammans, genast skulle komma in
på den sociala rörelsen, och ehuru vi voro av alldeles
motsatta åsikter, kommo vi dock gott överens. Han
var en ovanligt fint bildad person och, då han sett och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
