Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgsposten, som var den andra av stadens
dagliga tidningar, var till en början mig icke så bevågen.
Jag var enligt tidningens åsikt för ung — jag var nyss
fyllda 27 år — och för oerfaren för en så ansvarsfull
befattning, som den jag innehade. Mitt uppträdande
vid de ovan omnämnda husaroroligheterna samt en av
detektiva avdelningen i slutet av samma år med lysande
resultat avslutad utredning i ett uppseendeväckande
brottmål, framkallade emellertid från tidningen det
erkännandet att »unge» Elliot visat sig lämpligare för sin
plats, än tidningen trott. Efter den tiden rådde i
allmänhet frid oss emellan. Med en av tidningens
polisreferenter råkade jag dock en gång i delo. Han
hade för vana att ur egen fatabur göra så många
till-lägg till de notiser han erhöll från polisen, att det
verkliga sakförhållandet därigenom förvanskades. Jag
ordnade det då så, att notiserna från polisen lämnades
honom skriftligen avfattade. Men detta hjälpte icke.
Notiserna blevo fortfarande på samma sätt tillökade
och förbättrade. Då jag förehöll honom detta,
förklarade han helt öppet, att han måste omarbeta dem på
sådant sätt, ty allmänheten ville hava dem »pikanta». Efter
detta fick han skaffa sig sina polisnotiser bäst han
kunde.
Med det år 1889 startade Göteborgs Aftonblad kom
jag genast från första början i öppet krigstillstånd. De
stridigheter, som voro förenade med denna tidnings
tillkomst, torde vara så allmänt kända, att någon
närmare redogörelse härför icke erfordras. Tidningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
