Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B l f t e kapitlet
MECENATER
Under den tidsperiod mina minnen omfatta
utmärkte sig Göteborgs bättre lottade invånare för sin
storartade frikostighet och villighet, då det var fråga om
att lindra nöd och understödja allmännyttiga företag.
Ingenting var lättare än att erhålla penningar till dylikt.
Man visste alltid till vilka man skulle vända sig, och
man var säker om att ej möta avslag. Det var till och
med ett slags tävlan att ifråga om bidragsbeloppet ej
låta överträffa sig av någon annan. Om herr A. å en
lista tecknat ett visst belopp, kunde det ej komma
ifråga, att herr B. tecknade ett lägre, snarare kunde han
teckna ett högre för att ha roligt åt sin vän herr A.
Att det varken var besvärligt eller obehagligt att, som
det hette, gå omkring med listor fick jag nog erfara.
Jag har i livligt minne första gången jag skulle skaffa
penningar till ett nyttigt företag.
För att avskilja vanartiga skolbarn från de andra
hade folkskolestyrelsen inrättat den s. k.
avsöndrings-skolan, till vars föreståndare hade antagits
folkskolläraren Berggren, sedermera föreståndare för Rädd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
