Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magna Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.85
^SVdu^kära ^u bUfva^då helt säkert
fullkomligt lyckliga.
— Jag tror det. medgaf Magna sakta,
de. DuSg eHet minst?^förvånad ^öfver att se^mig.
leende. ^Jag ^Lt^atf brelsÈfvaren och
giftermils-annonsören var du.
— Men huru i all världen kunde du veta det?
frågade Alarik förvånad. Var det ej en blott och bar
tillfällighet att du satt här? Har du således svarat
på den annons, som jag nästan strax ångrade att
jag-lät införa.
Magna nickade och smålog.
— Men då var det i sanning väl, fortsatte Alarik,
att —^Åh,ddetayaxdheUa naturligt,’ ty annonsen var
aldrig införd i tidningen.
— Men hur i alla dagar såg du den då? frågade
Alarik häpen.
— Jag har plats på tidningsexpeditionen i X,
förklarade Magna, Jag tog emot annonsen. Bland tusen
handstilar skulle jag genast igenkänt din. Jag gjorde
det genast. Jag lät ej införa din annons, men svarade
själf på den. Eesten vet du.
Allt var nu förklaradt mellan Alarik och hans ung-
Människoströmmen sorlade omkrinp- dem,
musiken spelade och solen strålade.
I sina hjärtan tackade de himlen, som till sist
sammanfört deras väg, för att sedan löpa samman i en
stor och ljuflig gemensam lycka . . .
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>