Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Det var ett skarpt styng,” sade hon; ”men
det är öfver.”
"Öfver?” upprepade han, med en sakta,
misstrogen skakning på hufvudet.
”Jag säger dig att det s§ ärI Huru det så
kan vara, få vi tänka på sedan. Låt mig nu
tala om dig, som tagit hand om den öfvergifna,
om dig, mot hvilken jag varit så orättvis. Ack,
min Ludvig, huru ädel du är, alltid anspråkslös
med allt det goda du uttiättar! Derför är också
min högsta lycka den att kunna säga att jag
högaktar dig lika mycket som jag älskar dig.”
"Det är ju alls ingen proportion!’ sade Ludvig,
som var för sannt blygsam att vilja höra sitt lof af
den älskade qvinnans läppar. ”Du måste älska
mig tusen gånger mer.”
Lavinia såg på honom med en af dessa blickar,
som äro så löftesrika.
Derefter återtog hon: ”Låt oss nu tala om
Gotthard! Det är nästan obegripligt att jag med
så mycket lugn kan utsäga hans namn, med så
mycket lugn tänka på hans uppförande. Men det
bref, som på en gång och för evigt ryckte hans
bild ur mitt hjerta, innehåller bekännelsen om en
brottslig lidelse, den ban under sitt vistande vid
badet i *** fattat för en ung flicka, hvilken han
först träffat på en af sina promenader utom
staden, men bvars bekantskap han sedan förvärfvat
och underhållit, utan att förråda sin trolofning.
Bespara mig att yttra något vidare: du skall få se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
