Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Språng i efterspelet. Lysning. Bref. Äktenskapsuppträden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Gud välsigne dig för det, goda Augusta I” sade
Konstan-tin, d& han inträdde. ”Denna morgon har redan varat en hel
evighet, och hela qvällen i går fantiserade jag till klockan 12
och vaknade klockan 2. O, hvilken dagl Att jag icke dör
under detta öfvermått af lycka och otålighet.” Han kastade
pig på soffan och började tala öfver det ämne, som upptog
hela hans väsende och förenade alla hans känslor i en enda
namnlös fröjd.
Ryttmästaren var härunder upptagen vid sitt skrifbord,
hvilket stod under det ena af fönstren. Han -skref och
funderade och var synbarligen sysselsatt endast med det han
hade för händer. Fru Sterner featt framför ett bord med té
och kaffe, klädd i en täck morgondrägt. Den unga frun
satte ifrån sig en kopp, då löjtnanten inträdde och frågade:
”Vill du dricka ditt kaffe här, Konstantin?”
rEtt lif likt englarnes — nej, ändå herrligare. . . Jag
tyckte du nämdc kaffe, söta Augusta 1 Huru kan du vara så
narraktig och bjuda mig kaffe?”
rNå. té då, om du behagar?”
”Té, fy — jag lefver i dag endast af nektar och
rosendoft. Den sällhet, som uppfyller min själ tål ingen annan
föda.”
rMen något måste du dricka, innan du reser, t. ex. ett
glas mjölk. Det är högst ohelsosamt att begifva sig ut på
morgonen utan att hafva förtärt det minsta, och då detta
dessutom år din favoritdryck, kan den för tillfället passera för
nektar.”
”Nå, för din skull då . .. Men, Augusta, huru kläder mig
den här drägten? Den har icke varit på alltsedan jag för
sista gången figurerade såsom arftagare .. . Huru annorlunda
då än nu! Hvilken himmel ligger icke i de tre orden: taga
— ut — lysning ... Men mins du huru du darrade, då jag
i friareegenskap inställde mig hos dig för ett år sedan ? Det
var en het stund, men du var modig som en hjeltinna, då du
vägrade din barske far att kyssa brudgummen. Nu är du
lycklig, har redan länge varit det, och jag — om någon
dödlig har hopp att blifva det — så är det väl jag .... Nu,
bästa Augusta, nu vågar jag dristigt bedja dig: gif mig
denna kyss såsom välsignelse på vägen !*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
