Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 Om den lioströmska filosofiens förhållande till den Kautiska.
nesförniinnielser, emedan endast sinnena på denna ståndpunkt
antagas förnimma det objektivt varande. Det inre sinnet fattas i
analogi med det yttre sinnet, så att, då kunskap antages förutsätta
förmågans relation till ett yttre, som gör intryck, äfven själen
föreställes falla utom det inre sinnet och vara på mekaniskt sätt
verkande, hvarigenom vi uppfatta dess qualitates primariae, tänkande
och viljande, äfvensom deras olika modifikationer och former, sä
att äfven själen, ehuru hon enligt Locke är bestämningslös eller
tom, dock liar bestämningar.
Alla andra ideer, som finnas hos det menskliga förståndet, äro
icke endast i tiden och utvecklingsordningen utan jemväl sua
natura sekundära i förhållande till de förra samt genom kombination,
komparatiou, abstraktion och reflexion bildade ur dessa, så att
forståndet här endast under en annan form förnimmer detsamma, som
redan förut har varit gifvet för sinnena. Locke öfverflyttar sålunda
på begreppen hvad som gäller om allmänföreställningar eller
schemata, så att, då dessa genom medvetandets aktivitet äro
bildade ur varsebliningarna såsom material och derför dela deras
karakter af tillfällighet och relativitet, detsamma antages gälla äfven
om förståndets yttringar eller begreppen. Och af denna
konstruktiva uppfattning af begreppen, enligt hvilken de icke endast uppstå
med eller med anledning af utan äfven ur sinnesförnimmelserna,
följer äfven, att de icke ega någon större väsentlighet, nödvändighet
och visshet än dessa. Såsom reminiscenser och sekundära
produkter af sinnesförnimmelserna äro de endast subjektivt giltiga, ord
eller namn, med hvilka vi beteckna det objektivt gifna, eller former
och sätt, hvarigenom vi söka införa enhet, ordning och sammanhang
i erfarenhetens växlande mångfald, ty äfven om något finnes hos
tingen, som motsvarar begreppen, så kan detta dock icke blifva
föremål för något vetande. Enheten och sammanhanget i verlden ha
sålunda enligt Locke ingen reell eller väsentlig betydelse, eller Locke
är såsom all sensualism skeptisk med afseende på lagarna och
formerna i verlden, som följaktligen endast utgöres af växlande
innehåll och mångfald. Men oaktadt begreppen enligt sin natur endast
ega subjektiv giltighet, så att vi med dem endast fatta tingens
no-minalväsen eller de former och sätt, på hvilka tingen af oss
föreställas, så hafva dock substansens och själens ideer objektivitet
såsom varande det, hos hvilket de olika slagen af primära qualiteter
iiihaerera och äfven Gudsideen, emedan en belönare och straffare
förutsättes för det praktiska lifvet och en högsta orsak för
företeelserna och tingen. Enligt denna kunskapsteori, som utgör en ske-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
