Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den Boitrömska filosofiens förhållande till den Kantiska.
2fi
men deremot har man icke begripit hans speciellare determinationer
och dessas sammanhang med hans allmänna begrepp. Man har
t. ex. icke begripit, huru de bestämningar, som tilläggas Gud såsom
grund både i teoretiskt och praktiskt afseende till menniskan och
hennes verld, stå tillsammans med den bestämningen, att han är
absolut person. Derför föreställes Gud här i de afseenden, i hvilka
han icke är begripen, vara analog med ändliga och enskilda
personer. lian är och verkar på samma sätt som dessa, (utom att man
äfven upptager natursynpunkter i uppfattningen af personerna), och
står i förhållanden, som äro analoga ined dem, i hvilka ändliga
personer stå till hvarandra. Man har här icke höjt sig öfver serien
af de ändliga personerna, hvarför det också endast är genom
peti-tio principii, som man får en person i denna serie till absolut mer
än andra. Det man här har uppstält såsom högsta
förklaringsgrund blir nemligen sjelft ett enskildt väsen bredvid andra lika
enskilda och tillfälligt bestämda väsenden. Anledningen till detta
förhållande är, att man har intagit en empiriskt sensuatistisk
ståndpunkt inom vetenskapen. Derför blir konseqvensen äfven här
densamma som vid all sensualism, nemligen skepticism i vetenskapligt
afseende. Det osinliga och guddomliga måste, när denna konseqvens
utdrages, antagas vara oåtkomligt för vetande och vetenskap och
endast fattligt med tron, som föreställes vara öfver, ja t. o. m. utgöra
en verklig motsats mot förståndet och vetenskapen. Skall derför
teologien blifva möjlig såsom verklig vetenskap, så måste en total
brytning ske med all realism och empirism och en verkligt
rationelt idealistisk ståndpunkt intagas.
Under det att på realistisk och empirisk ståndpunkt intet enda
af de s. k. bevisen för Guds existens får någon bevisningskraft, så
erhålla deremot alla på rationelt idealistisk ståndpunkt full
vetenskaplig giltighet. Den rationella teologien, som endast på denna
ståndpunkt blir möjlig, har dels att visa, att Gud är och dels hvad
han är. Men dessa frågor ega nödvändigt sammanhang och
förutsätta hvarandra eller äro samma sak, sedd från olika synpunkter.
Frågan att Gud är vill säga: är Gud för sig sjelf verklig och
bestämd och icke endast en subjektiv föreställning hos oss eller ett
tomt ord utan objektiv realitet och betydelse? Sedan denna fråga
blifvit besvarad, har man att visa, hvad Gud är, nemligen dels i sig
sjelf, logiskt, och dels i och för de ändligt förnuftiga väsendena,
metafysiskt, d. v. s. såsom förutsättning och grund för dem och
deras verld, vare sig de ses såsom blott hafvande tillvaro eller
derjemte såsom sig utvecklande, denna utveckling må vara teoretisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
