Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resultat, att bostadsstandarden ytterst känsligt reagerar för förändringar i det allmänna ekonomiska
läget, sannolikt t. o. m. starkare än kosthållet. Försämras lefnadsbetingelserna i allmänhet, träffar
försämringen proportionsvis starkare bostaden än kosthållet, förbättras de åter, röner likaledes bostaden
en starkare inverkan häraf än kosthållet — allt under förutsättning, att lefnadsförhållandena i
allmänhet äro något så när människovärdiga —Förklaringen är enkel nog. Bostadsbehofvet är mera
elastiskt än näringsbehofvet. Under det att detta till största delen är af rent fysiologisk natur, är
bostadsbehofvet — så snart ett lågt liggande mättnadsminimum passerats — ett kulturbehof med
mycket obestämda mättnadsgränser. Vare sig arbetaren — det är naturligtvis på arbetarklassen
man i första rummet tänker, så snart det är fråga om bostadsfrågan eller f. ö. om
hvilken som hälst social fråga i allmänhet — befinner sig i en lågkonjunktur eller en
högkonjunktur, trycker bostadshyran honom tungt. I första fallet är lönen så låg, att utgifterna
för födan trots de låga lifsmedelspriserna icke lämna alltför mycket öfver till kläder och bostad,
och om ej baissen medfört fullkomlig krasch för husägarne, så är hyran, ehuru absolut taget
låg, dock relativt — i förhållande till inkomsten — rätt afsevärd. Under haussen är lönen
visserligen relativt hög, men lifsmedelspriserna och hyrorna ha ofta följt med, ja stundom
t o. m. ökats än hastigare, så att skillnaden i förhållande till baissens tillstånd knappast är stort
mer än nominell. Dessutom tillkommer, att under haussen folktillströmningen till städerna,
speciellt de stora industricentra, är mycket stark och samtidigt byggnadsverksamheten stadd i
aftagande — på grund af de stigande räntorna — Följden blir bostadsknapphet, oerhörd
hyres-stegring, genomgående bostadsförsämring på grund af svårigheten att öfver hufvud komma
öfver en outhyrd arbetarbostad och utsträckt inneboendesystem, d. v. s. inhyrande af ensam
stående personer i familjelägenheter utan nödig bostadsåtskillnad. Såtillvida är haussen ur
bostadsfrågans synpunkt t. o. m. en ännu hårdare tid för arbetaren än baissen. Under
mellan-konjunkturen slutligen, då reallönen är som störst, d. v. s. stadd i kraftigare stigande än
bostads- och lifsmedelspriserna, borde bostadsbehofvet normalt göra sig mera gällande, följaktligen
hyran nu stiga i höjden på grund af bostadsutvidgningen, starkare än utgifterna för kosthållet.
Med låg-, mellan- resp. högkonjunktur kan man beteckna de korta tidrymder, som utmärka
hufvudstadierna inom det ekonomiska lifvets regelbundet (med några få års mellanrum)
återkommande ebb- och flodvågor. Af dessa ti e skeden är haussen naturligen det ur bostadsfrågans
synpunkt mest uppmärksammade, då den ju är hyresstegringens (per bostadsenhet) period par
préférence. Ur bostadssocial reformsynpunkt synes baissen vara fullt så viktig, den borde nämligen
vara en bostadsrensningens tid. Under haussens värsta (sista) tid finns det vanligen ett stort antal
bostäder, som i det närmaste äro obeboeliga men icke kunna utdömas, då ej andra bättre
lägenheter finnas att tillgå för deras invånare; under baissen stå de oftast tomma och borde då
ned-rifvas eller ombyggas för att förekomma, att de till äfventyrs under en ny hausseperiod skola
upplåtas till bostad, kanske i ett ännu sämre skick. Baissen bör också vara, och är i viss mån
en bostadsbyggandets tid, lika väl som mellankonjunkturen. Om mellankonj unktu ren alltså
är en verklig uppgångstid i fråga om bostadsstandarden, så är det å andra sidan
visserligen sannt, att just uppgången stegrar hyrorna — icke blott per hushåll utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
