Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Krysopoia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
754
Krysopoia—K. S.. O.
Krysopoia’ (av gr. chrysopoio’s,
guld-makare), medeltida benämning på konsten
att göra guld.
Krysopra’s (av gr, chryso’s, guld, och
pra’-son, lök), miner., en genom nickeloxidul
grönfärgad kalcedon (se d. o.).
Krysori^n, gr., en av koppar och zink
bestående, guldfärgad legering.
Krysoti’l, miner., en silkesglänsande, gul,
grön 1. brun varietet av serpentin (se
d. o.).
Krysotoxi’n, kem., en i mjöldrygan
förekommande förening, vilken tillsammans
med alkali prövats som läkemedel under
namn av spasmotin.
Krysotypi’ (av gr. chryso’s, guld, och ty’pos,
avtryck), fotogr., kopieringsmetod, varvid
metalliskt guld utfälles som en brun 1.
vio-lettbrun ton.
Kryssare, örlogsfartyg med huvuduppgift
att utföra spanings- och bevakningstjänst,
skydda egen sjöfart och förstöra fiendens
sjöhandel. —■ Pansarkryssare, har såväl
sido- som däckspansar. —
Pansardäcks-kryssare, har endast däckspansar. —
Slag-skeppskryssare, ha sådan bepansring och
bestyckning att de kunna ingå i
slagflottan.
Krysshult, sjöv., större knop.
Krysspejling, se under Pejla.
Kryss valv = Korsvalv (se d. o.).
Krysta’ll = Kristall (se d. o.).
Kråka, nord. myt., se Kraka.
Kråka, ett slags damhatt.
Kråka, zooL, se Corvus.
Kråkbär, bot., se Empetrum.
Kråkfåglar, zool., Co’rvidæ, en familj
tättingar. Omfattar svenska släktena
Co’-læus, Co’rviis, Cra’ctes, Nucijraga och
Pica.
Kråkklöver, bot., se Comarum.
Kråkkrasse, hot., se Coronopus.
Kråknedanet, det nedan, som följer efter
första nyet i april 1. efter den 14:e april;
stundom första nedanet i maj.
Kråkris, bot., se Empetrum.
Kråkspark, ett slags prydnadssöm, vilken
sys ungefär som langett.
Kråksutt, hot., se Plantago.
Kråkvicker, bot., se Vida.
Kr åk vinkel, se Krähwinkel.
Krås (av ty. kraus, krusig), veckad 1. rynkad
tygremsa 1. spets, som fästes kring hals
och ärmar, samt i fråga om mansdräkter
frampå skjortan.
Kräftan (lat. cancer), astr., en av
djurkretsens stjärnbilder mellan Tvillingarna,
Lilla hunden, Hydran, Lejonet och
Lodjuret.
Kräftan, zool., A’stacus fluvia’tilis, vårt
största sötvattenskräftdjur.
Kräftanemi’ (se Anemi), med., höggradig
blodbrist, som vanligen framkallas av
kräfta.
Kräftkakexi’ (se kachexi), med., den all-
männa nedsättning av allmänbefinnandet,
som så småningom framkallas genom
förgiftning av organismen från kräfttumörer
0. d.
Kräftmetasta’ser, med., sekundära härdar
av kräfta, uppkomna genom fastväxning
på nya ställen av från kräftsvulster i blod-
1. lymfvätskan avstötta celler.
Kräftstenar, La’pis ca’lculi, konkrement,
som tidvis bildas i magen hos kräftan.
Kräftögon, dets. som paternosterbönor. Se
Abrus precatorius.
Krähwinkel, ty., kråkvinkel,
kälkborgarsam-hälle.
Kräkla (av isl. krækla, krökt kvist, av kr o’kr,
krok), biskopsstav; äldre redskap vid
ostberedning och grötkokning.
Kräkrot, se Radix ipecacuanhæ.
Kräkrots-vin, se Vinum ipecacuanhæ.
Kräksalt, se Tartras stibico-kalicus.
Kräksaltvin, se Vinum stihiatum.
Kräkvin, se Vinum ipecacuanhæ.
Kräkvinsten, se Tartras stibico-kalicus.
Kräm {fr. crème, se d. o.), en maträtt, som
vanligen består av ägg, socker, gelatin
samt grädde 1. i dess ställe vin 1. saft.
Krämla, se Kremla.
Krängningsdeviatio’n, sjöv., skillnaden
mellan deviationen (se d. o.) vid krängning
och på rät köl för samma kompass och
kompasskurs. — Krängningskoeffici€’nt,
krängningsdeviationen för 1° krängning
åt babord vid kompasskurs nord.
Kräpp, se Krepp.
Kr äts {ty. Krätze, av kratzen, skrapa),
avfall av metaller. — Krätsvaskare, person,
som bokar, tvättar och smälter kräts efter
guldarbete.
Krö’nika {lat. chro’nica, gr. chronika’, av
chro’nos, tid), tideböcker, historia
(framställning av yttre historiska
tilldragelser) ; berättelse om vad som hänt under
ett visst skede; historisk årsbok; en i lätt
stil skriven skildring av dagens händelser
(t. ex. i en tidning). — Kronikö’r 1.
Kröni-kö’r {fr. chroniqueur), författare av
tidningskrönikor.
Krönikeböckerna, två av Gamla
Testamentets historiska böcker.
Krönikö’r, se Krönika.
Kröning, förr namn på stämplingen
(åsät-tande av kronans märke) å justerade mått,
vikter, vågar och transportkärl. —
Krö-nare, tjänsteman som verkställde
ovannämnda kröning.
Kröson 1. Kröser, flerstädes namn på lingon.
Ks., förk. för nordamerikanska staten
Kansas.
Kshira’blhistanya’, ind. myt., dotter av
mjölkhavet, ett binamn på Lakshmi (se
d. o.).
Ksjatrija, den urspr. indiska krigarkastens
medlemmar.
K. S. O., förk. för kommendör av
Svärdsorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
