Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Venæsectio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Venæsectio—Vendidad-sade
1399
V. ova’rica, äggstocksvenen. — V.
pa-lati’na, från tonsillerna och mjuka
gommen till ansiktsvenen. —• V.
palpebra’-les, från ögonlocken till ansiktsvenen och
y. angularis. — V. pancrea’ticæ, från
bukspottkörteln till tarmkäx och
mjält-venerna. — V. pancreatio-duodena’lis, från
bukspottkörteln och tolvfingertarmen till
övre tarmkäxvenen. — V. paroti’dæ, från
öronspottkörteln till ansiktsvenen. —
V. perfora’ntes, vener som genomtränga
bindhinnor, benkanaler o. d. — V.
peri-cardfacæ, hjärtsäcksven till hålvenen.
— V. perone’æ, underbensvener. —
V. pharynge’æ, svalgets vener. — V.
phre’nicæ, mellangärdsvenerna. — V.
po-pli’tea, knäledsvener. — V. po’rtæ,
portådern. —• V. p. accesso’riæ, små
venstammar till levern. — V. poste’rior ventri’culi
sinfstri, vänstra hjärtkammarens stora
ven. — V. profu^ndæ, djupgående vener.
— V. profunda clito’ridis, från Clitoris
till V. pudenda interna. — V. p. pe’nis,
från penis till V. pudenda interna. —
V. pterygoide’æ, djupt vennät i ansiktet.
— V. pude’ndæ exte’rnæ, yttre
blygdve-nerna. —■ V. pude’nda inteerna,
bäckenbottenvenen. — V. pulmona’les,
lungve-nerna. — V. radia’les, parig ven som
följer artären av samma namn. — V. rena’Iis,
njurens ven till hålvenen. — V. sacra’les,
korsbensvenerna. — V. saphe’na
accesso’-ria, småvener från lårets hud till stora
rosenådern. — V. s. ma’gna, stora
rosenådern. — V. s. pa’rva, lilla rosenådern. —
V. scrota’les, vener från pungen till
lårvenen och vennätet bakom blygdbågen. —
— V. sperma’tica inteerna,
sädessträng-venen. — V. spina’les, ryggmärgsvenerna.
— V. ste’rno-cle’ido-mastoide’a, ven, som
följer en artär av samma namn och
utmynnar i strupvenen. — V.
stylo-mastoi-dea, vengren genom foramen
stylomastoi-deum till ansiktsvenen. — V. subcla’via,
nyckelbensvenen. — V. subcuta’nea
abdo’-minis, bukhudsvener. — V. sublingualis,
från spottkörtlarna till ansiktsvenen. —
V. submenta’lis, från halsen och
munbotten till ansiktsvenen. — V. suprarena’les,
binjursvener. — V. tempora’les,
tinningmuskelvener. — V. termina’lis, från
svanskäman och synhÖgen till hjärnans
undre vennät. — V. testicula’res, från
testes till sädessträngsvenen. — V.
thora-ca’les latera’les, från bröstets sidor till
armbågsvenen. —• V. thy’micæ,
halsbräss-venen, till namnlösa venen. — V.
thyreoi-de’æ, sköldkörtelvener. — V. tibiales,
skenbensvener. — V. trachea’les,
luftrörets vener. — V. transve’rsa co’lli,
följer liknämnd artär, till armhålsvenen. —
V. t. facie’i, från ansiktets mittparti till
ansiktsvenen. — V. tympa’nicæ,
trumhåls-vener. — V. ulna’res, djupa armvener från
armbågen till armhålsvenen. — V. umbi-
lica’lis, navel venen. — V. uteri’næ,
livmodervener. — V. vortico’sæ, från ögats
åderhinna till ögonhålsvenen. — Ve’nula,
pl. Ve’nulæ, mikroskopiska vener. —
Ve-nulæ broiichia’les, de minsta luftrörens
vener.
Venæse’ctio, med.y se Venesektion.
Vena’l (lat. vena’lis)^ som fås för penningar;
fal besticklig; legd. — Vena’lis,
handelsbeteckning för mindre rena droger 1. andra
varor. — Venalite’t, falhet, besticklighet.
Venanæstesi’, med.y känslolöshet genom
in-sprutning i en ven.
Venatio’ii, lat., jakt. — Venato’risk, som
angår jakt 1. jägare.
Vencesla’us, latinskt, We’nzel, tyskt,
Wen-ceslaw, polskt mansnamn (av slav. wieniec,
krans, krona, och sla’wa, rykte, ära), den
ärekrönte. Buret av böhmiska furstar,
bland dem Wenzel den helige, Böhmens
skyddshelgon.
Wenckebachs muskelknippe, anat., ett
hj ärtmuskelknippe.
Vendange, fr. (1. vangda’ngsj), vinskörd,
vinbärgning.
Vendava’les, se Bendavales.
Vendée-krigen {1. vangde’-), strider, som
under franska revolutionen i Vendée och
närliggande departement av bönder,
adelsmän och präster utkämpades mot
republiken.
Ve’ndela, tyskt kvinnonamn (av fty.
wen-deln, windeln, linda, slingra sig omkring).
Vendelrot, se Valeriana.
Vendeltid, arkeol., kallas i Sverige
folkvandringstidens senare del, omkr. 600—800
e. Kr. Har fått sitt namn efter
Upplandssocknen Vendel, där ett stort antal gravar
från denna tid anträffats.
Vendémiaire, fr. (1. vangdemiä’r; av lat.
vin-de’mia, vinskörd), vinskördsmånaden,
första månaden i det franska republikanska
kalenderåret, 22 sept.—21 okt.
Ve’nden 1. Ve’ndland, fordom nordbornas
benämning på de vid den tyska
östersjökusten belägna länderna, särskilt
Mecklenburg och Pommern. — Ve’nder, under
medeltiden germansk benämning på
sla-verna, särskilt på slaverna i Venden. —
Ve’ndes konung, d. v. s. vendernas konung,
från Gustav Vasas tid en del av den
svenska konungatiteln, grundad på förväxling
av venderna med vandalerna, vilka
sistnämnda sades hava lytt under
skandinaverna. — Ve’ndisk, som har avseende på
Venden 1. venderna. — Vendiskt förband,
se Blockförband. — Vendiska kronoorden,
en mecklenburgsk orden. — V. språket,
vendernas språk, ett slaviskt språk, som
ännu talas i vissa delar av Schlesien,
Brandenburg och konungariket Sachsen.
Vende’tta, ital. (av lat. vindi’cta, hämnd),
blodshämnd.
Vendida’d-sade, en del av Zend-avesta (se
d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
