Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevliga ätten Lewenhaupt, nr 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628 LEWENHAUPT.
Eva, f. 1664 2/2 på Manderscheid, † 1732 16/4 på
Julita i likan. sn (Söd.) och begr. s. å. 29/4 i Julita
kyrka. G. 1697 14/2 m. friherre Alexander Palbitzki,
nr 67, i hans 2:a gifte, f. 1660, † 1724.
Tre barn, †† späda.
Tab. 73.
Sten (son av Axel, Tab.
2), greve till Raseborg,
Falkenstein,
Manderscheid, Blanckenheim,
Virneburg och Roncy,
friherre till Gräfsnäs och
Reipoltzkirchen, herre till
Bretzenheim, Schonberg,
Alt Ba vberg, Neu
Bamberg, Winnweiler,
Westhofen och Rixstadt; f. 1586
14/171 i Ekenäs i Finland;
avgav 1608 23/7 sin
skriftliga trohetsed till konung
Carl IX; erhöll s. å. 14/9 restitution på sin faders
arvegods; erhöll donation på grevskapet Raseborg
1610 12/4 och konfirm. därå med lindrad rusttjänst
1612 7/4; tillstånd att på någon tid begiva sig till
Tyskland s. d.; ärvde 1615 grevskapet
Manderscheid; erhöll 1619 17/9 tillstånd att begiva sig
utrikes för att skifta arvet efter fadern; återkom till
Sverige och bodde på Gräfsnäs ännu 1624 i mars;
av spanske konungen stadfästad vid grevskapet
Manderscheid 1624 18/6; erhöll kejsar Ferdinands
salva gardia för nämnda grevskap och sina övriga
tyska besittningar 1626 26/10; † 1645 18/1. »Var av
ett häftigt och våldsamt sinnelag, att konung Gustaf
II Adolf i ett brev av 1614 säger att han haft mera
att göra med honom än med halva Finland, varest
hela socknar klagade över hans övervåld; tog ock
egenmäktigt en gård från en adelsman i
Västergötland och då han blev stämd för sina våldsamheter,
inställde han sig icke för rätten; 1635 1/7 belades
hans grevskap Raseborg och arvegods i Sverige
med kvarstad och 1636 9/7 dömde Svea hovrätt
honom grevskapet förlustig och tillerkände hans
brorson detsamma.» Han bodde de senare åren på
slottet Manderscheid; Bretzenheim tillerkändes
honom och hans medarvingar 1635 17/8. — G. 1606 19/6
på Virneburg m. grevinnan Magdalena zu
Manderscheid-Virneburg, f. 1574 21/5, † 1639 28/4, dotter
av riksgreve Joakim zu Manderscheid, Virneburg,
Cronenburg och Roncy och grevinnan Magdalena
zu Nassau-Wiesbaden.
Barn:
Elisabet Amalia, arvgrevinna till Falkenstein
och Manderscheid, friherrinna till Reipoltzkirchen,
fru till Bretzenheim m. m.; f. 1607 21/5, † 1647 13/7
på Kayl. G. 1628 4/3 på Kayl m. spanske konungens
generallöjtnant i Luxemburg och Chiny, krigsrådet
och översten, riksgreve Filip Diedrich zu
Manderscheid, Kayl, Dhaun und Blanckenheim, f. 1596
30/3, † 1653 25/5.
Carl Adolf, arvgreve till Manderscheid,
Virneburg, Blanckenheim och Roucy, greve till Raseborg,
friherre till Gräfsnäs och Käggleholm, herre till
Sleiden, Kerpen, Cronenburg och Saffeburg; f. 1609
i aug. på Gräfsnäs, † där 1623 och begr. i Erska
kyrka.
Joakim Filip, arvgreve till Manderscheid,
Virneburg, Blanckenheim och Roucy, greve till Raseborg,
friherre till Gräfsnäs och Käggleholm, herre till
Sleiden, Kerpen, Cronenburg och Saffeburg;
f. 1611, † 1613 13/7 på Raseborg och begr. i Ingå
kyrka i Nylands län i Finland, där hans grav.
sten finnes.
Maria Claudia, grevinna till Manderscheid och
Raseborg, friherrinna till Gräfsnäs, † 1623 och begr.
i Erska kyrka.
Tab. 74.
Mauritz (son av Sten Eriksson, Tab. 1), greve
till Raseborg, friherre till Gräfsnäs, herre till
Käggleholm; f. 1559 10/9 på Kärra; antagen i hertig
Carls hov och var honom följaktig på bröllopsresan
till Heidelberg; var 1579—1580 i tjänst hos
kurfursten Ludvig VI av Pfalz samt gjorde
därefter en resa genom Frankrike, Italien och
Tyskland; hertig Carls råd 1584; häradshövding i
Oppunda härad s. å. 26/7; hertig Carls ställföreträdare
1585 vid konung Johan III:s bröllop; t. f.
lagman i Södermanland 1588 25/1; hertig Carls legat
till konungen av Polen s. å. 9/7 och till hertigen
av Holstein 1592 27/7; lagman i Närke 1595 14/8;
erhöll Glanshammars sn i förläning s. å. 20/8;
erhöll Rinkaby sn såsom pant för en fordran
hos kronan 1596 1/8; hertig Carls fullmäktig till
konung Sigismund på Stegeborg 1598 15/9;
ståthållare på Västerås slott och över Västmanland,
Dalarne och Kopparbergslagen s. å.; erhöll
uppdrag att hava tillsyn över bergsbruken 1599 15/3;
erhöll Raseborgs grevskap i donation 1600 10/12;
ståthållare på Reval och över Estland 1601;
erhöll Gräfsnäs, Ulvsby m. m. i förläning s. å. 5/11;
riksråd 1602 27/5; riksdrots s. å. 17/6; fullmäktig
att underhandla om stillestånd och fred med
Polen s. å. 13/9; ledamot av regeringen under ko-
-nungens frånvaro 1605 12/7; † 1607 23/11 på Käggle-
holm i Ödeby sn (Ör.) och begr. 1608 17/2 i eget
gravkor i Örebro stads kyrka, där hans gravsten
och epitafium finnas. ’Han var 1582 en av hertig
Carls mest betydande medhållare samt vedersakare
av liturgien; emottog 1592 på gränsen hertigens
brud Christina av Holstein; tillställde 1594 en
förlikning mellan hertigen och sin broder Axel
och skickades 1598, jämte tvenne andra hertigens
hovråd till konung Sigismund, som då var på
Stegeborg för att mäkla en förlikning dem emellan, vilket
dock var förgäves; var slutligen en av de olyckliga
riksrådens domare i Linköping 1600; om honom
har konung Carl IX i sin almanacka antecknat:
»1608 den 17 febr. begrovs i Örebro den förnämsta
och förståndigaste herre och man i riksens råd,
greve Morits till Raseborg och Käggeholm, den mig
ifrån min ungdom troligen tjent haver»’. — G. 1592
3/9 på Nyköpings slott m. Amalia von Hatzfeld,
hovjungfru hos hertiginnan Maria av
Södermanland, f. furstinna av Pfalz, † 1628 23/8 på Käggleholm
och begr. 1629 20/2 i mannens gravkor i Örebro stads
kyrka, dotter av Vilhelm von Hatzfeld och Sibylla
von Rodenhausen.
Dotter:
Ebba, grevinna till Raseborg, fru till Käggleholm,
Eksjöhovgård, Tullgarn m. m.; f. 1595;
hovmästarinna för drottning Christina 1633, † 1654 25/1 på
Tullgarn och begr. 1655 i Sturegraven i Uppsala
domkyrka. Hon gav 1633 till nämnda domkyrka
hundra riksdaler till storklockans omgjutning, 1645
till Ödeby kyrka en silvervinkanna, märkt med
begynnelsebokstäverna till hennes och hennes
mäns namn jämte allas deras vapen samt 1653 i
testamente till förutnämnda domkyrka en
silverljuskrona jämte räntor av frälsegods i Småland till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
