Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Seulenberg, nr 1587, † - von Siegroth, nr 455, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEULENBERG—VON SIEGROTH. 151
Henrik; konduktör vid fortifikationen i Narva
1653; stupade i fält före 1659.
Maria, levde 1699.5 G. 1:o m. majoren Mattias
Duderberg, † före 16814; 2:o m. majoren Vilhelm
von Wims, som levde 1699.5
Catharina, † före 1699. G. m. artillerikaptenen
i Narva William Thomson, † 1664 i april.
Anna Christina. G. före 1672 m. fänriken Filip
Henrik Sass, † omkr. 1674[5].
Johan; överstelöjtnant; † omkr. 1695. Se Tab. 2.
Tab. 2.
Johan (son av Henrik Muhlman, adlad von
Seulenberg, Tab. 1); konduktör vid fortifikationen
1649; ingenjör i Livland med konfirm.fullm. 1667
10/9; kapten vid Närkes och Värmlands reg. 1670
27/6; major och kommendant på Eda skans i
Värmland 1676 5/10, vilken han satte i så gott stånd att
han under kriget mot Danmark i febr. 1679 kunde
tillbakaslå norrmännens anfall och tvinga dem till
återtåg; överstelöjtnants karaktär 1678 25/2;
avsked 1680 21/4; fick 1684 30/1 konfirm. på godset
Zintenhof i Livland, vilket dock sedan reducerades;
† 16954 [Mf]. Han hade flera söner, vilka
uppfostrats till konduktörer.’ — G. m. Brigitta
Johansdotter von Rehren, som levde änka 1700, dotter av
assessorn i öselska lanträtten Johan Rehren, adlad
von Rehren 1675 27/8, men ej introd. 1
Söner:
Henrik Mattias, f. 1667; major; † 1713. Se Tab. 3.
Jakob Johan; musketerare vid livgardet 1683 i
juni; fänrik vid Hälsinge reg. 1684 19/8; löjtnant
därst. 1689 2/3; kaptenlöjtnant 1697 6/7;
regementskvartermästare 1699 14/10; kapten 1700 13/11; avsked
1701 4/1.
Tab. 3.
Henrik Mattias (son av Johan, Tab. 2), f. 1667 i
Livland; lärkonstapel vid artilleriet på Fda skans
1678; volontär vid Närkes och Värmlands reg.
1679; sergeant vid guvernörsreg:t i Riga 1689 i maj;
fältväbel därst. s. å. i juni; fänrik 1693 29/7;
löjtnant 1700 1/5; konfirm.fullm. 1701 14/4; major och
chef för sachsiska infanteribataljonen 1707 2/4;
tillfångatagen tillika med största delen av
bataljonen vid Veroga strand (Kolkanpää) i Ingermanland
1708 17/10 och förd till Oranienburg; † där 1713
i mars (enl. annan uppgift 1716 i dec. i Moskva).2
— G. m. Anna Christina Lind (kallar sig själv
von der Linde), som levde ännu 1746. Hon hade
delat mannens fångenskap och återkom därifrån
1722. Enligt attest av 1722 22/ 5, utfärdad av
regementspastorn vid Upplands reg. Erik Ekerot, var
hon icke Seulenbergs lagvigda hustru, men av honom
såväl muntligen som skriftligen erkänd för äkta
maka; på grund därav förklarades hon även 1729
berättigad att ärva hans egendom.
?S8 o n (brorson ?):
Henrik Mattias; underofficer vid livländska
lantdragonbataljonen 1702; fänrik vid Beckerns
livländska infanterireg. 1705; löjtnant därst. 1707;
löjtnant vid Seulenbergs sachsiska infanteribataljon
1708; fången vid Kolkanpää s. å. 17/10; hemkom 1714;
kapten vid Tavastehus läns infanterireg. s. å. 18/10;
avsked 1722 30/6; major vid Nylands infanterireg.
1734 17/1; överstelöjtnant därst. 1737 25/2; †
barnlös 1747 17/3 i Helsingfors. ’Hans hustrus
systerbarn Johan Fredrik och Jakobina Sofia
Psilanderhielm fingo hans tillstånd att jämte eget bära
namnet von Seulenberg, vilket sedan av adeln
gillades.’ — G. före 1726 m.3 Eleonora (Dorotea)
Strobel, dp 1706 22/7 i Stockholm, † 1738 9/9, dotter
av apotekaren i Stockholm Georg Fredrik Strobel
och Ursula Dorotea Dobbin. S
Utan känd härledning:
Erik (Jakob) von Seulenberg; korpral vid
livgardet 1704; rustmästare därst.; sekundfänrik
1707 23/10; fången vid Perevolotjna 1709 1/7; rymde
1716.
1 SK. 2 Kd. 3 LS. 4 Härens likvidationer 1620—
1680 (OA). 5 KA, Adeln och dess gods (OA).
Adliga ätten VON SIEGROTH, nr 455, †.
Natural. 1649, introd. s. å.; utdöd 1805 22/12.
De två naturaliserade ätterna von Siegroth, nr 455 och 735, tillhörde båda en gammal adlig ätt i Schlesien,
ursprungligen från Ungern, med stamgodset Siegrod i furstendömet Oels, men deras gemensamma härstam-
ning har icke kunnat utredas.
Av släkten, som i Schlesien skrev sig von Siegroth und Slavikau och som
förgrenat sig även till Böhmen och Polen, erhöll en medlem bömiskt friherrediplom 1668 28/2 och nedanstående
Conrad Gustaf (Tab. 3) tyskt
Tab. 1.
David Ernst von Siegroth,
till Welschhausen; överste till
häst i Ungern och Schlesien.
— G. m. Anna Catharina von
Seidlitz.
Son:
Hans Henrik von Siegroth,
till Welschhausen; hessiskt
krigsråd och överste för
artilleriet i Hessen; inkallades i
början av 1620-talet av
konung Gustaf II Adolf till Sverige »att inrätta en
riksfriherrediplom 1754 28/2.
modell av nya lätta stycken»; uppfann att gjuta
kanonerna kortare, utan att deras verkan
minskades, med vilka kanoner provskjutning med lyckat
resultat verkställdes 1624.1 — G. m. Barbara
Fredriksdotter von Falckenhan.
Son:
David Fredrik von Siegroth, till Welschhausen
samt Kappsta i Lids sn, Landshammar i Spelviks
sn och Lövsta i Vagnhärads sn, m. fl. (alla i
Söd.); f. i Tyskland; inkom med fadern till
Sverige; kapten vid artilleriet 2 1623 9/11;
överbergmästare över rikets silver-, koppar- och blyberg
1634 28/11; tillika assessor i generalbergsamtet 1637
14/2; förordnad att hava uppsikt över bergverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
