Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömfelt, nr 224, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖMPFELT. 171
Adliga ätten STRÖMFELT, nr 224, †.
Adlad 1632 24/7, introd. 1634; ättens sist levande medlemmar upphöjda i högre värdigheter.
»Den gamla förnämliga Vångasläkten, vilken i skölden förde tre rinnande strömmar och på hjälmen två horn
samt var delad i herrskapen till Bodehult, Ljusefors, Stora Vånga, Hinsekind, Bryneslöv och Näs» är, om icke
ett fantasifoster av äldre tiders genealoger, dock en okritisk sammanställning av ett flertal personer, som
under 1400- och 1500-talen förde ett vapen med böljor eller strömmar, ställda i olika ställningar inom skölden.
Stamgården Stora Vånga har lokaliserats till Vånga socken i Skaraborgs län, men Styffe känner under
medeltiden ingen sätesgård därstädes med detta namn. De från bevarade urkunder kända personer, som förde vapen
med böljor (strömmar), voro bosatta förnämligast i Östergötland (där även en socken med namnet Vånga
finnes) samt Småland och landskapen omkring Mälaren, Södermanland, Uppland och Västmanland. Den
på riddarhusgenealogien för ätten Strömfelt uppförda långa raden av förfäder före Bengt Haraldsson, som
med något fog kan uppställas som den förste gemensamme stamfadern för ätterna Strömfelt, Appelbom,
Igelström och Fägerstierna, är bevisligen uppkonstruerad. Den Magnus Simonsson, som upptages bland dessa
förfäder, kan dokumenteras av urkunder. Han förde tre(?) längs högra sköldkanten gående böljor i vapnet,
nämnes tillika med sin hustru Katarina Gilikensdotter under åren 1402—1405 och synes varit bosatt i
Södermanland, men köper och säljer gårdar även i Uppland och Östergötland. Magnus Andersson, som upptages
såsom hans sonson, har även påträffats i bevarade handlingar. Han var en småländsk väpnare, som förde
tre böljor eller strömmar, ställda snett över skölden. År 1444 den 3 juli bortbytte han en gård i Pelarne sn
(Kalm.), som hans hustru Kristina Jönsdotter fått i morgongåva av sin förra man Karl Markusson (ej
Magnusson), och 1451 den 24 juni gjorde han på Frödingehult i Frödinge socken (Kalm.) inbördes testamente
med nämnda sin hustru. Det säges då, att de voro barnlösa. Som mellanled mellan dessa två är insatt en
Anders Magnusson »till Ljusefors, à vapn, levde under åren 1410—1436», men Ljusfors (i Kullerstads sn,
grannsocken till Vånga sn i Östergötland) ägdes ännu 14562 av Bengt Klasson (ållongren), med vars dotter
Elsa egendomen övergick till Lars Svensson till Ljusfors3, som var son till Sven Pedersson i Bohult 3
(ovannämnda Bodehult?), vilken förde tre strömmar i vapnet. — Det är dock icke uteslutet att ovannämnda
Bengt Haraldsson, som uppgives varit broder till den siste katolske biskopen i Skara, Magnus Haraldsson,
tillhört en västgötisk frälsesläkt och är identisk med den frälseman med detta namn, som underskrev
riksdagsbeslutet i Västerås 1527.4
Anders Haraldsson, adlad Appelbom, f. 1576;
häradshövding; † 1649. Se adliga ätten
Appelbom, Tab. 1.
Tab. 1.
Bengt Haraldsson, f. i
Nylödöse; uppgives hava rest ur
Sverige 1529 på grund av sin
ståndaktighet i katolska läran.
Hans kvarlämnade söner lät
därför konung Gustaf I
uppfostra.’ — G. m. Catharina
Jönsdotter Lind, vars moder
skall hava tillhört en ätt, som
i vapnet förde en grön lind i
blått fält. ’Hon lät övertala
sig av sin mans broder, biskop Magnus
Haraldsson, att förbliva påviska villfarelserna trogen
och for därför efter mannen med all sin egendom
Tab. 3.
Bengt Haraldsson (son av Harald Bengtsson,
Tab. 2); häradsskrivare i Västergötland 1625;
arrenderade Gäsene härad 1626—16306. Han fick
1615 konungens tillstånd (konfirm. 1619 12/7) att
fritt för alla utskylder besitta kronohemmanet
Iglabo i Ljurs sn (Älvsb.), av vilket sonen vid
adlandet tog sig namn. — G. omkr. 1603 m. Elin
Olofsdotter i hennes 3:e gifte (g. 1:o m. Lasse
Mattsson; 2:o m. Nils Olofssson, † 1600, fader till asses-
ur riket. ’
Söner:
Johannes Benedicti, f. 1519; kyrkoherde; † 1586.
Se Tab. 4.
Harald Bengtsson; köpman. Se Tab. 2.
Tab. 2.
Harald Bengtsson (son av Bengt Haraldsson, Tab.
1), till Surte i Angereds sn (Älvsb.) och Söderby i
Fellingsbro sn (Ör.); f. i Nylödöse; tullskrivare på
Älvsborg 1571 5/9; konung Johan III:s och hertig
Carls köpman; † på Söderby. — G. 1574 3/1
(söndagen efter nyårsdagen) m. Ragnhild Andersdotter
i hennes 2:a gifte (g. 1:o m. Nils Ingemarsson, till
Orrevalla i Lavads sn, Skarab. 5, dotter av
frälsemannen Anders Trulsson Marbo (halv lilja och
stjärna) till Väster-Vånga i Vånga sn (Skarab.)
och Christina Lind.
Söner:
Bengt Haraldsson; häradsskrivare. Se Tab. 3.
sorn Nils Nilsson, adlad Stiernflycht, nr 332),
† 1637 17/4 på Iglabo, dotter av borgmästaren i
Bogesund Olof Andersson och Ingeborg N. N. [35]
Son:
Harald Bengtsson, adlad Igelström, f. 1604;
kammarassistentråd; † 1678. Se adliga
ätten Igelström, Tab. 1.
Tab. 4.
Johannes Benedicti (son av Bengt Haraldsson,
Tab. 1), f. 1519 10/6; var kyrkoherde i Särestads
pastorat av Skara stift 15647; avsatt därifrån 1574
av konung Johan för motstånd mot liturgiens
införande; förordnad av hertig Carl till kyrkoherde
i Fägre pastorat av samma stift 1577; † 1586 25/8
i Fägre prästgård och begr. i Fägre kyrka. ’Medan
han var avsatt från prästämbetet levde han i
enslighet på hemmanet Tatermyran i Bergs sn
(Skarab.).’ — G. m. Catharina Töõöresdotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
