Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1878—1879 - Skyddshemmet flyttar till Nackdala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
!%}{f - 73
Sedan fortsätter hon:
Herrens Ande har nu en tid varit särskildt nära på
bönestunderna. Nästan hvar söndags afton kvarstanna sådana,
som tyckas verkligt bekymrade. Om vi skulle räkna,
som de göra i England, tror jag ej, att skaran vore så
liten, men det är säkrast, att Herren räknar. I går
kom en man hit upp på f. m. i riktig själsnöd. Det
var så kärt tala vid honom. I söndags bekände en
hustru, att hennes man med hennes vetskap stulit ved
här, och att hennes flicka hittat pengar, som hon
behållit m. m., så nog tycks det vara allvar. På
söndagarna tränges folket här, så att väggarna nästan kunna
ge vika.
Den 9/i 78. Det är, som om en dammlucka blifvit
igenslagen. Skyddshemmet är nu flyttadt till Nackdala
med pick och pack. Vi följde dem i morse till
stationen. Herren har underligt hulpit, så att intet fattats
oss, och allting har gått både fort och väl. Vi fingo
just i rätt tid pengar — 1,000 kronor på en gång.
Därigenom uppfylldes all vår nödtorft efter Herrens löfte.
Under det så många klaga öfver svåra tider, hafva vi
nog. Ja, det är obegripligt, hur vår Gud regerar.
Här hemma ha vi emellertid frisk omsättning. 1
nära 14 dagar har en skånska bott här, som kom upp
till Stockholm för att skaffa sig tjänst och så blef
hit-visad. Hvad som blifvit af henne, om hon ej haft
denna tillflyktsort, är lätt att förstå. Sådana där nödstider
äro dock tjänliga såningstider för Guds ord.
Just i dag kom en högst usel stackare i väntande
dagar. Hon hade ej tak öfver hufvudet, var sjuk och
eländig men ej färdig att på flere veckor intagas på
Barnbördshuset. Godt, att vi just nu hade plats för
henne! Vi vänta eljest andra dagligen. I går skref
kyrkoherden Staaff i Adolf Fredrik och begärde plats för en
stackare på villovägar, förut hans nattvardsbarn. Han
skref mycket vänligt om vårt »välgörande och
välbe-höfliga hem». Ja, nog visar det sig vara välbehöfligt.
Det är ganska tomt efter våra skyddslingar. Det
kännes, föreställer jag mig, som när en moder gift bort
sin dotter, som satt nytt, eget bo. Oupphörligt tänker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
