Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm
- Jordbrukarnes ekonomiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jordbrukarnes ekonomiska ställning.
För att bilda sig ett omdöme om den ekonomiska ställningen
bland hemmansägarne och arrendatorerna i olika trakter at’ de båda
häradena är det nödvändigt, att man dels tager hänsyn till de
biförtjänster, som stå befolkningen till buds, och dels undersöker, i hvad
mån man begagnar sig däraf. Som vi förut sett, var det tillgången
på biförtjänster, som under de dåliga tider, när emigrationen på
allvar tog sin början, blef bestämmande för dess omfattning i olika
socknar, så att trakterna kring Bäckefors och Billingsfors — där
det trots den dåtida, obetydliga industriella verksamheten dock fanns
något arbete för bönderna att tillgå — blefvo mindre utsatta för
utvandring. Åtskilliga af de nedlagda bruken efterträddes snart, som
redan är nämndt, af trämasselåbriker, och de öfriga voro alltför små
för att nedläggandet skulle få någon betydelse för traktens ekonomi och
för emigrationen. 1 sammanhang med föregående tiders förhållanden
kan anföras, att på ett par ställen förmärkts spår af en utdöende
hemslöjd. I skogsbygderna af Ärtemark och närgränsande delar af
Håbol sysslade man förr rätt allmänt med förfärdigandet af halmhattar
och korgar, och i Skillingmark tillverkade man ännu kritpipor.
Sistnämnda industri infördes af en företagsam skillingmarksbo från
Kristiania och förekom förr mångenstädes i socknen och bedrefs ofta nog
af kvinnor. l>e höga arbetsförtjänsterna på andra områden hafva
dock numera nästan utrotat dessa arter af hemslöjd.
För närvarande ge naturligtvis egna skogsarbeten och jordbrukets
ringa omfattning befolkningen god tid att begagna sig af möjliga
biförtjänster, och sådana förekomma i allmänhet rikligt. I Vedbo
gifva de omfattande skogsafverkningarna för norska bolag, enskilda
norska oeh svenska uppköpare och trämassefabrikerna sysselsättning
åt så många, som möjligtvis vilja ha arbete. På vintrarna förekomma
skogsbygge och skogskürslor och på somrarna »mosläggning»
(hop-läggning af virket till flottar), flottning och utearbete vid
trämassefabriker och sågverk. I Tisselskog uppgafs, att det var vanligt, att
unga bondsöner i någon praktisk yrkesskola utbildade sig och
sedermera pä bruken och vid stationssamhällena skaffade sig extra
inkomster som byggnadssnickare, målare o. d. De enda trakter, där
man saknade biförtjänster, voro liölanda, Gesäter och Töftedal, där
skogsafverkningarna numera äro ytterst obetydliga. Den arbetsföra
ungdomen drog förr i myckenhet till Norge for att skaffa sig
tillfällig arbetsförtjänst, och dagspenningen var där ganska hög, sä att
man ibland på sommaren kunde förtjäna upp till 5 à 6 kr. pr dag. De
nuvarande sämre konjunkturerna i Norge och särskildt unionsbrottet
hafva emellertid kommit denna trafik att upphöra. I Nössemark,
där man mer än annorstädes är hänvisad till tillfälliga förtjänster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0160.html
