Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Den nuvarande emigrationen, dess orsaker och botemedel - Emigrationens folkpsykologiska och allmänna orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(i. ÖI.AND.
EMIGRATIONENS ALLMÄNNA ORSAKER. 405
som finns, iir skapad af penningen. Far drängen till Amerika och
där samlar hop några tusen kronor, är han välkommen igen som måg
i huset.
Det sociala och politiska intresset, den andliga vakenheten öfver
hufvud är ej heller sa stor, att några sociala problem sättas under
debatt. Den sociala visdomen rymmes för de flesta i den goda regeln
att »ej alla kunna vara lika». Om man diskuterar proportionella val
eller hvad man sysslar med i riksdagen, kvittar 10 af ölänningarna
lika. Socialister och frihandlare ha stadgadt dåligt rykte.
De hemkomna svensk amerikanerna, hvilka för öfrigt i
genomsnitt ej uppvisa något större socialt och politiskt intresse än
ölänningarna, betona dock mycket ofta klasskillnaden hemma. »Här hålla
bönderna arbetaren för intet, medan i Amerika man lägger band pa
sin klasskänsla», är ett af de många yttranden i samma stil. som man
får höra af hemvändande ölänningar.
Hvad man därvidlag fäst sig vid. är emellertid ej några
djupgående sociala skiljaktigheter i svenska och amerikanska
samhällsförhållanden. Emigranten liar inga förutsättningar att draga upp
en dylik jämförelse, då han i regeln ej har något socialt intresse
eller social kunskap. Det är de mera fria umgängesformerna, det
yttre hjärtligare förbållandet mellan husbondefolket och tjänarna,
arbetsgifvarcns eget arbete i verkstaden midt ibland hans egna
arbetare. hans handtryckning och det ömsesidiga »you» — i korthet
det amerikanska hvardagliga umgängeslifvets enkla former, fritt lrån
all svensk kroserlighet och högdragenhet, som imponerat pä honom.
Om den sociala klyftan därute i grund och botten är lika djup där
som här; om arbetsgifvåren är mäktigare och brutalare; om arbetaren
en middag hänsynslöst jagas bort lrån den sysselsättning där han
pa morgonen trott sig ha säkert bröd; om nöden i olyckans dagar
hotar förfärligare och mer obarmhärtigt än hemma — allt detta
betyder häremot litet. Svensk-amerikanen fäster sig vid det yttre och
känner sig äga mänskovärde. Kommer ban hem igen, finner ban sig
cj alltid sä bemött som han önskar. Det var inga milda ord som en
nyss hemkommen ölänning fällde öfver Sverige ocli svenska
förhållanden med anledning af det sätt. pa hvilket tulltjänstemannen i Malmö
jonglerat med hans resgods, och den missaktning för lians i egna ögon
kanske väl högt, skattade person, som visats honom. Han skulle
resa tillbaka till Amerika igen, ty i Sverige stannade han ej.
Utan tvifvel föranleder den sociala vantrefnad, som
svensk-amerikaner stundom känna hemma, i någon man deras återresa. Deras
uppfattning af Amerika som ett långt mer demokratiskt land än värt eget
kan gifvetvis ej heller undgå att i någon man smitta deras omgifning.
Om något större förtroende till en god behandling frän
hus-bondefolkets sida vittna ej de uttalanden, man nägon gäng får höra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
