Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionellt. Man skall vid cn sådan statens institution finna samma system och
arbetsintensitet som vid t. ex. Ludv. Loewes verkstäder. — Det bar de sista
åren skrifvits och talats så mycket om »arbetsintensitet» och system». I
detta afseende borde statens ocli kommunens verk föregå med godt exempel
och ej såsom nu hålla fast vid gammal inrotad byråkrati. En ändring liäruti
skulle så tillvida bidraga till hämmande af emigrationen, att, förhållandena
äfven i dessa afseenden här hemma blefv-e mera lika med Amerikas.
Skatterna. Skillnaden i svenskt och amerikanskt skatteväsende bar
gifvetvis varit en af de mest bidragande orsakerna till emigrationen, men då
nn en ändring beträffande Amerika i detta afseende tycks vara förestående,
bör detta förhållande hädanefter ej så mycket inverka.
Värnplikten. Det torde ej dröja så länge förr än äfven Amerika har
allmän värnplikt, och skulle således äfven denna imaginära sfrihet», d. v. s.
att slippa ifrån värnplikten, af sig själf försvinna. Men äfven om ej så
skulle vara, att Amerika får allmän värnplikt, är jag öfvertygad 0111, att
såsom värnpliktsfrågan nu är ordnad här hemma, detta ej i så stor
utsträckning som förut torde biifva anledning till emigration. Denna min
uppfattning grundar jag därpå, att hela vårt militärväsen numera är anlagdt på en
mera demokratisk basis, så att värnplikts tiden ju blir lika mycket en social
uppfostran som 011 militärisk drill.
1 nästan alla utredningar angående emigrationen framhålles, hurusom i
Amerika ett mera kamratlikt förhållande är rådande mellan arbetsgifvare och
arbetare. Detta är 110g pa sätt och vis sant, men pä samma gång bör ihåg-
kommas, att igenstädos i Europa finnas så hänsynslösa arbetsgifvare som i
Amerika. Det kamratlika förhållande, som trots detta faktiskt förefinnes,
beror nog mycket på det jämförelsevis enklare lefnadssätt, som de s. k. öfre
samhällsklasserna föra i Amerika jämfördt med t. ex. Sverige. I detta
afseende har nog «öfverklassen* i Sverige försyndat sig mer än i något annat
land, och allt livad som kan göras för att få en förbättring i detta afseende
kommer säkerligen att indirekt bidraga till hämmande af emigrationen. Äfven
i Amerika göres f. 11. mycket för att förmå folk att lefva enkelt och för att
visa, att öfvertlöd pä mat och dryck ej är det enda eftersträfvansvärda.
[Såsom exempel bifogas en liten broschyr, hvilken jag låtit öfversätta.
Att större frihet finnes i Amerika än i Sverige är ej sant. Tvärtom!
[Närsluter en uppsats, som är mycket belysande för amerikanska [-arbetsförhållanden.]-] {+arbets-
förhållanden.]+} Om en svensk arbetare endast kunde få klart för sig hur
det i verkligheten är i Amerika! Ett effektivt, systematiskt relaterande af
amerikanska förhållanden, eller rättare missförhållanden, skulle säkert vara
mycket välgörande och bidraga till att de, som stå i begrepp att resa, biifva
betänksamma. Mycket är ju redan gjordt i detta afseende, och jag bar just
framför mig en liten broschyr af d:r F. A. Wingborg: »Några erinringars; men
den såväl som andra uppsatser ölver detta ämne är enligt min mening hällen
i för allmänna ordalag för att vara tillräckligt effektiv. Om man t. ex.
tänker sig en byrå eller dylikt, som hade till uppgift att dagligen genom
amerikanska pressen eller på annat sätt taga reda på allt, som vore af
någon betydelse, godt och dåligt. Allt det dåliga skulle systematiskt publiceras,
allt det goda remitteras till vederbörande myndighet för att eventuellt tagas
till föredöme och om möjligt tillämpas här hemma.
Mina här ofvan gjorda uttalanden torde kunna sammanfattas sålunda:
1) Skilj skolan från kyrkan.
2) Låt allmänheten pä ett effektivt sätt få kännedom 0111 amerikanska
missförhållanden.
Falun i september 1909.
Ajrel Fick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
