- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
6

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

folkning i procent af hela rikets folkmängd utgjorde år 1870 14-71 %,
ar 1880 17-75 %, år 1890 22-72 % och år 1900 28-89 %. Desslikes
steg procentsiffran för den af handel och samfärdsel lefvande
befolkningen och utgjorde år 1870 5-OG •/,, år 1880 7-14 %, år 1890 8-92 %
och år 1900 10-60 % Den af allmän tjänst och s. k. fria yrken
lefvande befolkningen synes under senare hälften af århundradet
hafva relativt till hela folkmängden något aftagit.

Den af jordbruk med binäringar lefvande folkmängden i Sverige,
hvilken under tiden fram till midten af 1800-talet föga underskred
fvra femtedelar af rikets hela folkmängd, hade sålunda i början af
1900-talet nedgått till föga öfver hälften af hela folkmängden.
Detta hufvudresultat af de svenska yrkesräkningarna bör gifvetvis
utgöra den allmänna bakgrunden för våra efterföljande
undersökningar öfver den jordbruksidkande befolkningen.

Uti de nu anförda beräkningarna öfver fördelningen af rikets
folkmängd uti de omnämnda fyra hufvudkategorierna har till hvarje
grupp räknats icke endast de personer, hvilka genom eget eller
familjeförsörjarnes arbete hämta sin utkomst af yrkena inom denna
grupp. Dit hafva äfven räknats förutvarande yrkesutöfvare inom
samma yrken och dessas anhöriga; vid vissa af yrkesräkningarna
jämväl de ofvaunämnda personernas tjänstehjon. Därjämte hafva
samtliga grupper af personer utan angifvet yrke, arbetsfolk utan
uppgift å arten af deras arbete samt på samhället tärande personer
ut-proportionerats på de fyra liufvudgrupperna i lråga. Slutsiffrorna i
tabellen A angifva således icl;e de grupper af befolkningen, hvilka
verkligen varit sysselsatta uti de omnämnda fyra grupperna af yrken.

Uti efterföljande tabell I! (se nästa sida) äro emellertid
slutsummorna angifna öfver den i jordbruk med binäringar verkligen
sysselsatta folkmängden, d. v. s. då hit vid hvarje yrkesräkuing föras de
personer, hvilka arbeta i jordbruket med binäringar, samt dessa personers
familjemedlemmar. Dessa siffror öfverensstämma för tiden 1751—1850
med slutsummorna öfver den jordbruksidkande befolkningen uti de
denna öfversikt åtföljande råtabellerna. För åren 1870—1900 äro
till dessa sistnämnda slutsummor adderade tvenne uti den officiella
befolkniugsstatistiken icke till den jordbruksidkande befolkningen
räknade kategorier, nämligen inhyses folk och födorddstagare med
dessas familjemedlemmar, biträden och tjänstehjon. Anledningen
härtill angifves längre här nedan.1)

Det framgår häraf, att tillväxten af hela folkmängden i riket
vid två tillfällen har varit afbruten af en absolut folkminskning,
nämligen 1772—1775 samt 1805—10. På orsakerna till dessa i den
svenska befolkningsstatistiken kända företeelser är icke här
anledning att ingå. Tillväxten åter af den i jordbruket med binäringar

>) So Bid. 20 oclt 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emujordbr/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free