Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
För att hämma smugeleriet, som drefs i stor skala, utfärdade
den engelska regeringen redan 1761 s. k. « Writs of Assis-
tance,” eler fullmakter, enligt hvilka regeringens wulltjenste-
män egde rätt att — derest så var af nöden — bryta sig in i
skepp, förrådshus och enskilda boningar för att ransaka efter
oförtullade varor, och att vid dylika tjensteförråttningar på-
kalla hjelp af "sheriffs” och andra rättstjenare. Kolonisterna
bestredo emellertid regeringen rättighet att utfärda dylika
fullmakter och ville på inga vilkor tillåta tulltjenstemän före-
taga husvisitationer. Frågan härom bragtes slutligen inför
Massachusetts högste domstol, och här uppträdde en. vältalig
advokat, Jakob Otis, och förfäktade "folkets rättigheter gent
emot kronan på ett så eldigt och öfvertygande sätt, att hvar-
enda en af hans talrike åhörare från Boston och närliggande
byar syntes färdig att gripa till vapen” mot the Writs of As-
sistance.
En liknande sinnesstämning visade sig äfven i de södra
kolonierna. I Virginen var, såsom bekant, episkopalkyrkan
statskyrka och hvar och en af dess prester var tillförsäkrad en
årlig lön af 16,000 pounds tobak. År 1758 beslöt koloniens
lagstiftande församling, att presternas och de öfrige embets-
männens löner skulle betalas med penningar efter en beräk-
ning af 2 pence för hvarje pound tobak. Emedan tobaken
var i verkligheten värd 3 gånger så mycket, vägrade presterna
att ingå på löneförminskningen och konungen att stadfästa
den lagstiftande församlingens beslut. Presterna bragte slut-
ligen år 1763 målet inför Virginiens domstol (i Hanovers
rådhus), yrkande skadeersättning för den förlust, som tillfo-
gats dem genom tillämpning af den lagstiftande församlingens
beslut Patrick Henry, en 2T7-årig advokat, till börden
skotte, uppträdde vid detta tillfälle såsom kolonisternas måls-
man och förfäktade med en "glödande, oemotståndlig välta-
lighet” kolonisternas rätt till sjelfstyrelse, försvarade rättmä-
tigheten äf den lagstiftande församlingens beslut, gjorde ko-
nungen, presterna och de öfrige "rojalisterna” till föremål för
hån och sarkasmer. Vid målets afgörande, tilldömde juryn
presterna en skadeersättning af — en penny, hvarefter den
unge advokaten bars under jubelrop från rådhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
