Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
ett större antal rojalister till Norra Carolina för att samla
dervarande tories under "konungens fana.” Detlyckades den
sistnämde att förmå icke så få kolonister att gripa till vapen
mot ’patrioterna,” men hans styrka blef den 7 Oktober af
amerikanerna angripen nära Kings Mountain (Sädra Carolina,
13 mil från gränslinien af de båda staterna) och det lyckades
Wilhelm Campbells bergsboer och ’""backwoodsmen” att här
tillfoga engelsmännen ett nederlag, i hvilket dessa förlorade
I 100 man. Samtidigt härmed tillfogade general Marion en
gelsmännen flera mindre nederlag och gen. Sumter lyckades
besegra två mindre engelska ströf kårer vid Fishdam Ford
(den 12 Nov.) och vid Blackstocks (den 20 Nov). Corn-
wallis, som under tiden inryckti Norra Carolina återvände vid
underrättelsen om Fergusons nederlag till Charleston och fö-
retog inga vigtiga krigsrörelser under den återstående delen
af året.
I nordstaterna fördes kriget lamt. Under vintern, som
var ovanligt sträng och till följe deraf kallas än i dag «the
hard winter,” låg Washington i 1 läger vid Morristown, rg
hans soldater ledo mycket af hunger och köld. Mäåänga, hvil-
kas tjenstetid utlupit, lemnade lägret, andra deserterade och
"nöden syntes tvinga till en allmän afmönstring.” Under
sommaren sände gen. Clinton 5000 man under Knyphausens
befäl till New Jersey för att härja derstädes; och var Wa-
shington oförmögen att hindra fienden från att intaga Fliza-
beth och lägga byn Connecticut Farms (nuvarande Union) i
aska. Under ett nytt härjningståg blefvo engelsmännen emel-
lertid tillbakaslagna vid Springfield den 23 Juni.
Lafayette, som återvändt till Frankrike 1779, hade lyc-
kats förmå Ludvig XVI att sända en annan fransk här och
en stark flotta till Amerika. Den sistnämda under amiral
Ternays befäl ankom till Newport, Rhode Island, den 13 Juli
1780 medförande en här af 6000 man under grefve Rocham-
beau, hvilken bland sina officerare räknade bl. a. vår lands-
man grefve Hans Axel von Fersen 1). Den franska fottan, på
1) Såväl grefve Fersen som friherre Stedingk belönades för sin
tapperhet med den af Washington instiftade Cincinnatusorden, hvilken
Gustaf IIT dock förbjöd dem att bära. Nämda orden instiftades 1783.
d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
