- Project Runeberg -  Förenta Staternas Historia från och med Frihetskriget till närvarande tid (1763-1881) /
75

(1880) [MARC] Author: Johan Alfred Enander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

Den 28 September kommo de allierade till Yorktown.
Den franska fottan hade redan anländt och börjat spärra
Jamesfloden och Yorkfloden. En engelsk eskader, som skulle
tillföra staden undsättning, hade nödgats efter en kort strid
vid inloppet till Chesapeakeviken återsegla till NewYork. Till
lands inneslöts Yorktown nu af 11,000 amerikaner och 5,000
fransmän eller tillsammans 16,000 man, mot hvilken styrka
Cornwallis icke förmådde uppställa 8060 man. Den 9 Okto-
ber öppnades en häftig eld å Cornwallis förskansningar och
två af utanverken togos kort derefter med storm. Inom några
dagar hade de allierades 100 kanoner nästan jemnat förskans-
ningarne med marken och demonterat de flesta af engelsmän-
nens kanoner. Cornwallis beslöt då att öfvergå fioden till
Gloucester, slå sig igenom fransmännens styrka derstädes och
i ilmarscher skynda till New York, men när han skulle — den
16 Oktober — sätta detta beslut i verkställighet, uppstod en
så svår storm, att endast en mindre afdelning af hären kunde
i båtar öfverfara Yorkfloden. Inseende att vidare motstånd
var till intet gagn helst som all ammunition bortskjutit dag-
tingade han den 19 Oktober. Hela den engelska hären —
7000 man — allt artilleri och alla krigsförnödenheter föllo
dervid i Washingtons händer 1); och dermed var i sjelfva ver-
ket kriget ändadt, ty endast smärre skärmytslingar egde hä-
danefter rum. Belägringen hade kostat amerikanerna och
fransmännen 300, engelsmännen mellan 500 a 609 man. Fem
dagar efter det Cornwallis gifvit sig, kom sir Henrik Clinton
till Chesapeakeviken med en fotta, som hade 7000 man om
bord, men, då han förnam, att Cornwallis var med sin här i
fångenskap, återvände han utan dröjsmål till New York.

1) De båda allierade härarne uppstäldes i två linier, hvardera öf-
ver 1 mil lång ; amerikanerna på högra sidan af vägen och fransmännen
på den venstra. Omkr. klockan 2 utryckte den engelska garnisonen och
tågade under ”"sammanvecklade fanor” mellan dessa linier. I spetsen
för tåget red general O”Hara,med hvilken Cornwallis, som "var af illamå-
ende, hindrad att deltaga i tåget,” sändt sin värja. Densamma emot-
togs af gen. Lincoln, som året förut nödgats vid Charleston öfverlemna
sin till Cornwa’lis. Soldaterna nedlade sina gevär och 28 fanor och för-
des derefter till för dem utsedda qvarter. De engelska fartygen och de-
ras besättning öfverlemnades till De Grasse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enanderusa/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free