Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
sid. 375). Under åren 1760—1768 bosatte sig ett större an-
tal invandrare från förstnämnde koloni å de s. k.’- New Hamp-
.shire Grants,” men landet kom sedermera, före frihetskriget,
under New York, till följe af ett i England fäldt utslag. New
York afstod emellertid från sina anspråk mot en summa af
30,000 dollars, som utbetaltes af Vermonts innebyggare, hvilka
uppgingo (1790) till ett antal af 85,416. Den nye statens
grundlag af 1777 medgaf allmän rösträttighet och stadgade,
att den lagstiftande församlingen skulle bestå af en kammare.
Först 1828 upprättades en senat, hvars medlemmar valdes un-
der de 7 första åren af statens egendomsegare. Kentucky —
"eden mörka och blodiga marken” — hörde länge till Virgi-
nien, från hvilken stat det skilde sig 1790. Det första varak-
tiga nybygget i Kentucky, Boonesboro, hade anlagts af Daniel
Boone 1775 och vid samma tid hade en annan ’"backwoods-
man” Jakob Harrod anlagt Harrodsburg. Folkmängden
hade sedan ökats till 73,077 själar, "ett häftigt, stridslystet
och tygellöst slägte.”
5. Presidentvalet. De två politiska partier, 1 hvilkalan-
dets medborgare delat sig och hvilka hade till anförare, fede-
:ralisterna Hamilton och Adams, demokraterna Jefferson och
Randolph, kämpade ytterst häftigt emot hvarandra. "Män,
hvilka fordom varit förtrogna vänner, voro nu hvarandras”
fiender” och striden fördes icke alltid med de ädlaste vapen.”
Vid presidentvalet om hösten 1792 återvalde likväl de båda
partierna enhälligt Washington till president och Adams till
vice president.
II. WASHINGTONS ANDRA PRESIDENTTERMIN (1793—
1797). 1. Förenta Staternas ställning tll Frankrike.
Kort efter presidentvalet var det nära att den unga republiken
blifvit såsom Frankrikes bundsförvandt inryckt i krig mot
England och det icke med utan emot regeringens vilja. Båda
de politiska partierna gillade den franska revolutionen så länge
densamme syntes hafva till mål att öfverändakasta den oin-
skränkta konungamakten, upphäfva lifegenskapen, länsväsen-
det och de privilegier adeln och statskyrkan hittills innehaft.
Men, sedan jakobinerna börjat sitt ’blodsarbete” och icke
blott mördat de tusentals fångar, med hvilka de uppfylt Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
