Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
rade de feste att hörsamma nans befallning. Många af dem
blefvo så förskräckta vid åsynen af några sårade, som fördes
till lägret, att "de kastade sina vapen och gingo sin väg.” De,
hvilka stannade qvar, förklarade, att ingen befälhafvare egde
konstitutionel rättighet att föra dem utom deras stats gränser.
Under det de tvistade med sina officerare härom och dryftade
frågan huruvida kriget mot England var berättigadt eller ei,
fortsatte gen. Sheatfe striden med de amerikaner, hvilka kom-
mit öfver floden. Alla dessa blefvo antingen dödade eller till-
fångatagna. Amerikanernas förlust uppskattas till 1000 man,
engelsmännens till endast 100. Bland de amerikaner, hvilka
i striden utmärkte sig och sedermera tillfångatogos, voro öf-
verstelöjtnant Winfield Scott och kapten Johan Ellis Wool
— Efter slaget nedlade Van Rensselaer sitt befäl hvilket öf-
vertogs af gen. Smyth.
General Harrison med milistrupper från Kentucky och
andra stater framryckte under hösten mot Michigan för att
återtaga Detroit, men gick snart 1 vinterqvarter. Samtidigt
härmed sände general Smyth några ströfkårer öfver Niagara-
floden till Canada, men dessa föllo inom kort i fiendens hän-
der hvarefter generalen, som såg, att han ingenting kunde ut-
rätta nedlade sitt befäl. General Brown, som anförde New
Yorks milistrupper, lyckades tillbakaslå engelsmännens an-
grepp å Ogdensburg och en öfverste Pike slog under ett ströf-
tåg i Canada en hop indianer och engelsmän. Dessa voro de
enda segrar amerikanerna vunno under årets fälttåg. Man
väntade att general Henrik Dearborn, som samlat 6000 mar
vid Champlain-sjön, skulle "föra kriget med större eftertryck”
än de öfrige generalerna, men han följde i stället deras före-
döme, låg overksam till dess vintren inbröt och förhindrade
den påtänkta eröfringen af Canada. Amerikaner hade under
årets lopp utrustat 14,000 man för att vapentaga denna en-
gelska besittning, hvilken till sitt försvar förmådde uppstälia
endast 3000 man, men denna lilla styrka lyckades icke blott
försvara landet, utan derjemte intaga Detroit, Mackinaw och
andra amerikanska fästen och militärposter.
3. Sjökriget fördes af amerikanerna med större ära.
Några stora sjöbataljer utkämpades visserligen icke, men en-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
