Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1382 :
En ångare ’" Caroline” hyrdes att transportera proviant och
andra krigsförnödenheter till ön; men ångaren föll den 29
December nyssnämda år i ’’lojalisternas” händer. Dessa satte
eld på-ångbåten och lät honom drifva utför Hästskofallet. En
amerikan dödades och flera sades hafva omkommit under ån-
garens brand. Denna händelse väckte ett stort excitement”
bland irländarne och alla amerikaner, hvilka kastade lystna
blickar på Canada. HRustningarne ökades och man lofvade
insurgenterna i Canada "all möjlig hjelp,” Presidenten ut-
färdade då — i Januari 1838 — en proklamation i hvilken
han varnade Förenta Staternas medborgare för att begå neu-
tralitetsbrott och förklarade, att nationalregeringen undandrog
dem allt skydd, derest de blefvo i Canada tillfångatagna.
Kort derefter (den 14 Jan,) ansågo 500 man, som lägrat sig
å Navy Island, bäst att till För. Staternas myndigheter ut-
lemna sina vapen, men de begåfvo sig efter en tid till Bois
Blanc vid Detroit och intogo der en fiendtlig ställning. 300
canadaboer och irländska amerikaner försökte derpå att den
13 November intaga Prescott, men försöket misslyckades;
100 stupade och 160 tillfängatogos och dömdes till lifstids
fängelse.
2. Den nordöstra räkan var under denna tid ett
’etvistefrö” mellan medborgarena i Maine och New Bruns-
wick. Båda parterna grepo slutligen till vapen. General
Scott sändes då till den oroliga landsändan och det iyckades
honom att förekomma fredsbrott. Gränsfrågan afgjordes slut-
ligen 1842 (under Tylers styrelse). Vid samma tillfälle för-
band sig Förenta Staterna genom fördrag att medverka till
undertryckande af den afrikanska slaf handeln.
Ill. PRESIDENTVALET, HÖGRE EMBETSMÄN. 1, Fre-
sidentvalet. Vid presidentvalet 1840 uppstälde demokraterna
Martin Van Buren såsom kandidat; whigpartiet Wilhelm
Henrik Harrison och de s. k. liberale J. G. Birney. ’Val-
kampanjen” utmärkte sig genom bitterhet och försök att ge-
nom mutor värfva anhängare. Allt demokraternas arbete var
dock förgäfves. Man lade, såsom nyss nämdes, partiet till
last, att det var "dåliga tider” i landet och många ansågo, att
ett parti- ombyte (change) skulle hafva "god tid i släptåg”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
