Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köl
tigheter” och upprätthålla den af Mexikos kongress upphäfda
konstitutionen. De fleste amerikanerna 1 sydstaterna stälde
sig obetingadt på de i Texas bosatte landsmännens sida. För
slafpatronernas i Södern blick hägrade nemligen en på slafve-
riets institution grundad stat, hvars bildande de ansågo sig
moraliskt pligtiga att understödja. Santa Anna inryckte emel-
lertid i Texas för att underkufva upproret, men blef den 2
Oktober 18335 slagen vid Gonzales. En mängd amerikaner
skyndade derefter från För. Staterna till Texas för att bistå
sina tappra, "för frihet kämpande bröder.” TI deras leder
funnos: till och med kongressmän, hvilka ingalunda ansågo det
vara orätt att bära vapen mot en fredlig makt, då det gälde
att understödja landsmän, hvilka, efter det de bosatt sig i ett
främmande land, hade för afsigt att förklara sig sjelfständiga
och nu försökte med vapenmakt tillrycka sig både land och
välde. Innan årets slut hade Texas innebyggare vapentagit
det starka fästet Goliad och San Antonios citadell, kalladt
Alamo, hvarest 500 af deras krigare besegrade 1000 mexikaner.
«Texas och Columbia” förklarade sig derefter för en sjelf-
stänkig stat och bildade en egen styrelse den 2 Mars 1836.
Santa Anna hade under tiden lyckats samla en här af 7000 a
3000 man, med hvilken han inbröt i landet, vapentog Goliad
och Alamo samt nedsablade dess garnisoner, men blef derefter
(den 21 April),sedan hans styrka delats, besegrad af Houston
vid San Jacinto, hvarest 800 texaner tillfogade mexikanerna
ett svårt nederlag och togo en mängd fångar, bland dem Santa
Anna. För att återfå friheten gaf han sina trupper order att
öfvergå till andra stranden af Rio Grande-floden och erkände
Texas sjelfständighet; men Mexikos styrelse vägrade att be-
kräfta detta erkännande, i hvilket För. Staterna dock skyn-
dade att instämma 1837. Redan samma år anhöll staten
Texas att blifva upptagen såsom stat i unionen, men denna an-
hållan afslogs 1844, efter det folkmängden i Texas ökats till
200,000 väcktes ånyo ett liknande förslag, som dock förka-
stades af senaten; men sedan demokraterna, som gynnade an-
nekteringen, segrat vid presidentvalet undertecknade presi-
dent Tyler den 1 Mars en af kongressen antagen resolution,
enligt hvilken Texas annektering tilläts med vilkor, att nämde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
