Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
nade staden. Dessa brottslingar underhöllo från fönster och
tak en häftig eld å de amerikanska trupperna, men blefvo slut-
ligen öfvermannade, hvarefter lugnet återstäldes. Hela den
amerikanska hären uppgick numera till 7,180 man, TI stri-
derna den 12—14 September, hade mexikanerna lidit en för-
lust af 6000 man (desertörerna häri inberäknade); amerika-
nernas förlust i döda och sårade uppgick till 911 man, af
hvilka 78 voro officerare.
Mexikanerna hade emellertid börjat belägra Puédla. Dit
ankom Santa Anna med fera tusen man den 22 September
och uppfordrade den amerikanske kommendanten öfverste
Childs att kapitulera. Härpå gafs ett nekande svar och då
Santa Anna förnam, att general Lane ankommit från För.
Staterna med 3000 man och ämnade från Vera Cruz tåga till
staden Mexiko, uppbröt han från Puebla den 30 September
och sammandrabbade den 7 Oktober med den amerikanska
hären vid Huamantla, men blef såsom vanligt slagen, hvaref-
ter gen. Lane tågade till Puebla och upphäfde belägringen
(den 12 Okt). Flera småstrider utkämpades derefter mellan
amerikanerna och mexikanerna, i hvilka de senare i de festa
fall besegrades. Den 18 Oktober nedlade Santa Anna sitt
embete och flydde till kusten och derifrån till Wesindien 1).
Kriget, som kostat För. Staterna 30,000 menniskolif och 78
millioner dollars, var ändadt 2).
1) Don Antonio Lopez de Santa Anna var född i Jalapa i Mexiko
1798, blef 1321 öfverste löjtnant i spanska armeen, deltog med utmär-
kelse i i Mexikos frihetskrig mot Spanien, störtade Mexikos kejsare Au-
gustin I (1823), kämpade derefter i de inbördes fejderna i Mexiko och
slog år 1829 en spansk "här” som landstigit för att återeröfra landet.
1837 slog han fransmännen vid Vera Cruz och dref en del af dem i haf-
vet, men förlorade i slaget sitt ena ben. Han var tapper, men på samma
gång en svag, snål och karaktärslös man. "Han blef åtskilliga gånger
fördrifven, men, som hans efterträdare icke voro bättre, kom han alltid
åter till makten.” 1853 återkallades han till Mexiko, blef förklarad för
president under sin återstående lifstid, men fördrefs 1855. I Februari
1864 återkom han och försökte åstadkomma "en uppresning mot det af
fransmännen skapade kejsarrdömet,” men nödgades återvända med oför-
rättadt ärende till Havana. 1866 besökte han För.Staterna, återvände till
Mexiko 1867 ock blef derstädes tillfångatagen, men efter en tid frigifven.
2) Bland de amerikanske off icerarne, hvilka utmärkte sig i de sist
skildrade striderna må här nämnas generalerna Worth, Twiggs, Pillow,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
