Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
medborgare af densamme, men fördes sedan till Missouri, som
var en slafstat, och här behandlades han, hustru och barn så-
som slafvar. Han yrkade då återfå sin frihet, emedan han i
verkligheten var medborgare af en fri stat, till hvilken han
icke rymt, utan blifvit förd af sin herre. Målet hänsköts till
högsta domstolens afgörande och fälde densamme genom den
ofvannämde domaren ett utslag, i hvilket förklarades,att Mis-
sourikompromissen var stridande mot landets konstitution, att
slafegare, enligt landets grundlag, egde laglig rätt att hålla
slafvar i territorierna, att ingen negerslaf eller hans efterkom-
mande — slafvar eller frie — kunde någonsin blifva medbor-
gare af Förenta Staterna och att ingen neger egde några rät-
tigheter, som en hvit man var pligtig att respektera. Detta
utslag gillades af nationalregeringen och af det demokratiska
partiet, men ogillades och fördömdes i de skarpasta ordalag af
republikanerna.
2. Personal Liberty Laws.” Emedan flera paragrafer
i lagen om utlemnande af rymda slafvar voro på det högsta
förhatliga för medborgarne i de fria staterna antogo de lag-
stiftande församlingarne i flera af nämda stater s. k.’Personal
Liberty Laws,” som hade till mål att förhindra tillämpningen
af de ogillade paragraferna i förstnämda lag. Detta väckte
bland slafegarne i sydstaterna den största förbittring och de
beskyllde i ett af partiraseri förestafvadt språk nordstaternas
medborgare för brott af kompromissen 1850.
3. Johan Browns försök att ästadkomma en negerupp-
resning mot slafpatronerna i Virginien och Maryland var "ny
olja på lidelsernas eld.” Brown, en af Kansas djerfve och
beslutsamme fristatsmän, hvilken under de blodiga striderna
i nämda stat, förlorat gods, egendom och två barn, hade svu-
rit slafveriets gynnare en blodig hämd 1). Först inföll han
1) Johan Brown var född i Torrington, Connecticut, år 1800. Han
studerade för att blifva prest, men måste afstå derifrån till följe af svaga
Sgon och blef derefter ull-handlare. År 1854 begaf han sig till Kansas
för att "kämpa för frihetens sak” mot sydstatsmännen. Han deltog i
flera strider och fattade efter det en af hans söner stupat, ett dödligt hat.
till alla slafveriets vänner cch gynnare. I det här ofvan omnämda an-
greppet å Harpers Ferry, som egde 5000 innevånare, tog han 407a 50 af
de mera framstående borgarena till fånga, men istället för att med dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
