Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
«eden allmänna välfärden” icke längre bestod för sydstaterna,
så voro de berättigade att grunda en särskild union. Ingen
kunde lagligen tvinga dem att låta sina representanter verka
tillsammans med en unionsregering, hvars hela tendens gick
ut på deras skada och ruin. Republikanerna förkastade emel-
lertid denna uppfattning, förklarade unionen för en genom
laglig öfverenskommelse och författningsfördrag fast ordnad
statskorporation, från hvilken ingen medlem fick skilja sig, och
tillkännagåfvo, att hvarje separationsförsök kom att betraktas
såsom uppror, hvilket de af alla krafter ville bekämpa 1),
Sydstaterna läto deraf icke afskräcka sig. Redan den 20
December 1860 uttalade Södra Carolina det ödesdigra ordet
skilsmessa (secession) och detta föredöme följdes snart af
Mississippi (den 9 Jan. 1861), Florida (den 10 Jan ) Alabama
(den 11 Jan.), Georgien (d. 18 Jan.), Louisiana (d. 26 Jan.),
Texas (d. 1 Febr.), Virginien (d. 17 April), Arkansas (d. 6
Maj), Tennessee (d. 7 Maj) och Norra Carolina (d. 20 Maj).
Den 4 Februari 1861 sammanträdde delegater från de sex
förstnämda staterna i Montgomery, Alabama, och antogo en
provisorisk konstitution och flagga 2) för de ur unionen ut-
trädda staterna, hvilka kallades Amerikas Konfedererade Sta-
ter (the Confederate States of America). Derefter valdes
Jefferson Davis från Mississippi till president 3) och Alexan-
der H. Stephens från Georgien till vice president för den nya
konfederationen.
1) Weber 4 919. i
2) Såväl konstitution som flagga liknade Förenta Staternas. Den
senare egde en blå union” med en af 7 stjernor bildad cirkel, sjelfva
flaggan utgjordes af tre breda ränder eller s. k. bars,” den öfra och ne-
dersta röd, den mellersta hvit.
3) Jefferson Davis föddes i Kentucky den 3 Juni 1808. Han "gra-
duerade” vid West Point 1828, tjenstgjorde en tid i armeen i Western,
men tog afsked 1835, han gifte sig med general Taylors dotter och bief
plantage- och slafegare i Mississippi, sändes 1845 till kongressen, deltog
i kriget mot Mexiko och utmärkte sig vid Buena Vista. Han varen if-
rig försvarare af slafveriet och state-rights-grundsatsen, valdes till de
Konfedererade Staternas president 1861, återvaldes 1862 för 6 år. Efter
krigets slut togs han till fånga i Irwinsville, Georgien, den 19 Maj 1865
och hölls i fängsligt förvar i Fort Monroe till den 13 Maj 1867, då han
utsläpptes mot borgen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
