Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
hvarest deras "irreguliera linic” snart sträckte sig från en
punkt midt emot W illiamsport vid Potomacfloden till Fortress
Monroe vid St. Jamesfloden. Genom uppkastade batterier
försökte rebellerna hindra båtfarten å den förstnämda floden,
och för att skada Förenta Staternas sjöfart på hafvet förkla-
rade Jefferson Davis den 17 April, att han var villig att ut-
färda kaparebref till fribrytare. Såsom svar härpå kungjorde
Abraham Lincoln den 19 April, att sydstaternas hamnar voro
blockerade samt uppbådade den 3 Maj ytterligare 82,7438 man
att tjenstgöra i armeen och å flottan under en tid af 3 år.
General Scott utnämdes till unions armeens högste befäl-
hafvare och trupper samlades i Ft. Monroe, i Washington och
vid öfra delen af Potomac-floden för att inrycka i Virginien
och om möjligt intaga Konfedererade BStaternas hufvudstad
Richmond. Före slutet af Maj förde gen..Builer sin styrka
från Ft. Monroe några mil upp för Jamesfloden och slog ett
befästadt läger vid Newport News, men då han den 10 påf öl-
jande Juni angrep rebellernas försvarsverk vid Big Bethel
blef han med förlust tillbakaslagen 1), — En annan division
af unionsarmeen tågade från Washington in i Virginien (d. 23
Maj) och intog Årlington Hights, liggande midt emot hufvud-
staden, samt Alexandria, hvarest en kavalleritrupp tillfånga-
togs och den tappre öfverste Efraim E. Ellsworth ihjälsköts
af en värdshusvärd efter det han nedtagit en af denne hissad
rebellfiagga. — En tredje division af unionsarmeen öfvergick
Potomacfloden nära Williamsport och inryckte från detta håll
1 Virginien.
Då kongressen sammanträdde (den 4 Juli) stodo de båda
makternas trupper midt emot hvarandra å olika ställen längs
en linie, sträckande sig från Maryland vesterut till andra sidan
Mississippifloden. Nordstaternas innebyggare, hvilka under-
skattade fiendens styrka och krigsduglighet, yrkade att rege-
ringen skulle försöka genom vapenmakt intaga Richmond
och, såsom tidningarne uttryckte sig, "med ett slag göra slut
på upproret ?. Många af unionstrupperna från de östra sta-
sterna ""hade lemnat handelsbutiker och verkstäder och tågat
1) Förlusten uppgick dock endast till 40 döda och sårade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
